Lagom till att det börjar lugna sig lite kring Anna Odell-fallet så läser jag om ännu ett ”konstverk” från Konstfack. Artikeln i DN handlar om att kulturministern har blivit rasande över en film som ställts ut som videokonst på mässan Market. Filmen i fråga visar hur en Konstfackelev sprejar stora mängder graffiti i en tunnelbanevagn samt krossar en av vagnens rutor. ”Verket” var elevens examensprojekt från sin femåriga utbildning.
Andreas Brändström, galleristen som ställer ut verket, säger såhär:
Jag berättade för ministern att det var hans (NUG:s) examensarbete från Konstfack i våras. Graffiti är en konstform som finns. Om man försöker bortse från skadegörelse och lyfta blicken så kan det här i stället skapa debatt och dialog
samt
Graffiti är en konstform som finns i samhället vare sig vi vill eller inte. Om man tycker det är ett problem så får man ge sig på grundproblemet. Den här killen har varit med och måla graffiti sedan han var 11 år.
Vad i hela friden är det för ursäkt? Att någon begår lagbrott blir inte konst bara för att det förekommer i samhället. Och statliga institutioner (Konstfack) ska inte understödja och uppmuntra grov skadegörelse om så personen har sysslat med det sedan denne var två år.
Graffiti är en konstart, men det innebär på intet sätt att det är ett konstverk att förstöra en tunnelbanevagn. Och inte helt förvånande återkommer den ständiga frasen ”skapa debatt” som på beställning. Jag säger som jag sa om Anna Odell: att något skapar debatt gör det inte till konst.
Ingela Lind, konstkritiker på DN, kommenterar det hela såhär:
När graffitin visas upp har den gått så många varv att den har transformerats till något annat. Det är inte handlingen som ställs ut, utan det är ett verk med minne från en handling. Och graffitin är en etablerad konstform som funnits sedan 60-talet.
SLs pressjour svarar:
Du får räkna med att betala ett par hundra tusen kronor för att sanera en så totalt nedklottrad vagn. Om vi får tag på filmen kommer vi att polisanmäla.
Som om det inte var nog att skattebetalarna ska behöva punga ut en massa pengar för att sanera efter ”konstverket” så får vi alla leva med att vi bekostar denna och andra personers utbildning på en institution som vad det verkar inte har några hämningar eller någon moralisk kompass kvar. Var kan jag reklamera dessa skatteinbetalningar?
Jag tycker att det har varit svårt att få grepp om kulturministern, att veta vad hon vill och tycker. Hennes reaktion på detta höjde henne dock rejält i mina ögon, att hon inte bara tolererade dumheterna utan vågade säga att kejsaren var naken.
Jag tar mig friheten att parafrasera gallerist Brändström:
Grov misshandel är en konstform som finns i samhället vare sig vi vill eller inte. Om man tycker det är ett problem så får man ge sig på grundproblemet. Den här killen har varit med och misshandla sedan han var 11 år.
…eller:
Idioti är en konstform som finns i samhället vare sig vi vill eller inte. Om man tycker det är ett problem så får man ge sig på grundproblemet. Den här killen har varit en idiot sedan han var 11 år.
” . . Graffiti är till sin natur . . . . . . inte konst”
Om Lena verkligen har menat detta, verkar hon ytterst olämplig som kulturminister.
Så säger man i totalitära kulturer.
Den svenska är normalt inte helt så totalitär.
Naturligtvis ska konstnären betala bl a reparationskostnaden för skadan fullt ut.
@KristjánT: Med tanke på att hon framåt slutet av samma artikel citeras med att uttrycka att det finns en hel del bra graffiti (parafraserat) så tolkade jag det helt enkelt som att antingen har hon blivit slarvigt citerad eller uttryckt sig slarvigt. Jag tycker det verkar tydligt att hon åsyftar illegalt målad graffiti.
David: Hoppas Lena menar att det inte har någon betydelse för det konstnärliga värdet, om graffiten är illegalt, eller legalt målad.
Vi har möjlighet att påverka byte av kulturminister med ett kryss endast en gång vart fjärde år.
De fyra åren emellan kan vår regering lagenligt göra vad den vill oavsett vad folket vill. Det vill många påstå vara demokrati!!
@KristjánT: Det väl inget underligt med ståndpunkten att kontexten som ett verk är skapat i påverkar dess konstnärliga värde rätt markant när det till sin natur är direkt anknytet till just den kontexten?
En graffitimålning skapad under därför avsedda omständigheter eller i en miljö till vilken målningen kan bidra estetiskt tycker jag helt uppenbart har större konstnärliga kvaliteter än det anskrämliga målandet av ”tags” på allt inom räckhåll eller all den graffiti som endast genom sin närvaro sänker den estetiska nivån på ett objekt eller en plats.
Och nej, jag kan inte med bästa vilja definiera sönderslagandet av en ruta och ”taggandet” av en tunnelbanevagn som kultur i någon av de betydelser av ordet som det åsyftar i ministerns titel. Därmed inget sagt rörande kulturministerns åsikter, utan endast mitt svar på din kommentar.
Vad sedan gäller regeringens makt så är det ett ganska avsevärt fel att hävda att de lagenligen kan göra vad de vill. Nog har vi en hel del problem vad avser legalitetsprövning och maktdelning i det här landet, men någon total makt har regeringen åtminstone inte.
[...] (tidigare publicerat på min blogg) [...]
Tar mig friheten att citera signaturen Faster Sven:
”Idioti är en konstform som finns i samhället vare sig vi vill eller inte. Om man tycker det är ett problem så får man ge sig på grundproblemet. Den här killen har varit en idiot sedan han var 11 år.”
…och ingenstans frodas idiotin så som i sådana här sammanhang där alla plötsligt anser sig veta vad kultur är och skall vara. Att kulturen skall vara dekorativ eller moraliskt föredömlig är en gammal otäck uppfattning. Att kulturen är en välgörenhetsverksamhet bekostad av våra skattepengar är en annan fundamental missuppfattning. De samhällsfunktioner vi har och hur de ser ut är resultatet av en lång sk ”demokratisk” process, de finns för att vi anser dem vara av nominell nytta för samhället. Som David Högberg påpekar så är det inte ens något våra minsitrar har bestämt.
Graffiti är utan tvekan ett kulturellt uttryck, enligt ordets betydelse, eftersom subjektiva estetiska bedömningar inte har något med den saken att göra. Däremot är det inte konst för den sakens skull, laglig graffiti är oftast vad vi annars kallar hötorgskonst, fast i storformat. Tags däremot ett betydligt mer intressant kulturellt fenomen. Filmen som kritiseras är ett konstverk, alltså varken tag, graffiti eller olaglig. Det är en film, som säkert inte kostat mer än upphovsmannen lagt ned på dv-band. Jag är säker på att ni kan hitta betydligt mer förargliga saker ni lägger skatt på.
@Björn Olofsson: Nej, precis. Att hävda den absurda ståndpunkten att filmandet av skadegörelse på något sätt är direkt kopplat till skadegörelse är ju orimligt…
Ur ett sociologiskt perspektiv så kan jag helt klart hålla med om att tags är ett understundom intressant fenomen, samt även att tags utan tvekan kan ha konstnärliga kvaliteter. Att idka skadegörelse är däremot inte kultur eller konst.
David Högberg, är det inte just denna absurda ståndpunkt du hävdar när du säger att Konstfack uppmuntrar till skadegörelse? Det finns många verk i konsthistorien som handlat om skadegörelse, omoral och kriminalitet utan att för den sakens skull vara brottsliga i sig själva.
Som jag ser det är medierna och i förlängningen också du och jag i så fall lika medskyldiga till denna skadegörelse.
@Björn Olofsson: Uppenbarligen var jag otydlig. Den meningen var menad som sarkasm. De tre punkterna i slutet var tänkta som en diskret hint åt det hållet.
Givetvis finns det många verk i historien som handlar om olika typer av brottslighet. Såväl Shakespeare som Camuccini har förtjänstfullt tolkat mordet på Caesar, och nästan varenda film har våld och brottslighet som ett tema.
Skilj dock på detta och att lyfta upp en dokumentation av ett brott som ett konstverk. För att ta ett extremt exempel (med koppling tillbaka till nämnda verk om Caesar) så är det inte konst att filma ett mord och sedan ställa ut det. Det är bara smaklöst och omoraliskt.
[...] Läs mer hos Högberg. [...]
Lika svårt som jag har att uppfatta dina sarkasmer verkar du ha att följa ett rationellt resonemang om detta.
Vad som är förtjänstfullt eller inte varken upp till vare sig mig eller dig att bedöma, det gör kulturhistorien åt oss och i den har inte ens vår kulturminister särskilt mycket att säga till om. Jag antar att din liknelse med Ceasar var menat som en ytterligare sarkasm.
Att jämföra mord och vandalism tycker jag är magstarkt, men det finns exempel på hur just videodokumentation av mord som videoinstallation ställts ut som konst, utan att varken konstnär eller institution kan anklagas för brott.
Kort sagt, vad du eller jag än har för synpunkter på detta konstverk så har inte Konstfack juridiskt ansvar för det inträffade.
Anklagar du Hasse Aro för postrån bara för att han visar filmklipp från sådana?
@Björn Olofsson: Jag har faktiskt inte den blekaste aning om huruvida Konstfack har någon form av juridiskt ansvar för detta. Förhoppningsvis kommer någon av de duktiga juridikbloggarna klargöra detta åt oss. Jag hyser dock starka tvivel att de skulle kunna ställas till ansvar för detta.
Den juridiska delen påverkar dock inte det minsta den moraliska. Även om Konstfacks ledning och handledare inte kan åtalas för medhjälp till grov skadegörelse så har de utan tvekan en moralisk skuld i det att den berörda studenten genomförde detta som sitt examensarbete och fick godkänt.
Ser du inte att något kan vara osmakligt och omoraliskt även om det inte kan beläggas med straffpåföljd? Samt att något inte kan erhålla en stämpel av konst bara för att ingen blir åtalad för det? Och varför inte den i mitt tycke enkla tanken att ingen blir befriad från grundläggande moraliska hänsyn bara för att den kallar sig konstnär?
Som jag sade innan har inte kultursektorn varken mer eller mindre ansvar att hålla moralisk hygien än någon annan sektor. Det är också vanskligt att tala om någon generell moral, det är en ganska avancerad filosofisk fråga vad som är moraliskt eller inte.
Kulturen har däremot, i historsikt avseende, ofta utmanat gängse moral. Inte minst den förtjänsfulle Shakespeare.
Professorerna på Konstfack har i uppgift att bedöma om filmen håller tillräckligt hög konstnärlig kvalitet, inte om vem som sprayar i vagnen eller om handlingen är moralisk. Att filma brott sker ju ofta i förebyggande syfte och kan väl i sig, inte ens enligt dig, anses omoraliskt?
Jag har svårt att tro att skolan under processen subventionerat en brottslig handling. Huruvida studenten begått en sådan är lagens uppgift att avgöra.
[...] Läs David Högbergs inlägg: Kejsarens förargelseväckande beteende blev påpekat [...]
@Björn Olofsson: Du kan för din del vidhålla att det råder moralisk osäkerhet kring om att slå sönder och klottra i en tunnelbanevagn är omoraliskt, för min del råder ingen som helst tvekan.
Utifrån den kunskap som idag finns så har Konstfack varit medvetna om att en av deras studenter genomfört detta brott, och även direkt eller indirekt uppmuntrat detta genom att förklara det för godkänt examensarbete att genomföra detta och filma det.
Precis som du säger så har inte kultursektorn mer eller mindre ansvar att ”hålla moralisk hygien” än någon annan sektor. Men för min del är det uppenbart att Konstfack ligger inom kultursektorn, och att de, samt även andra delar av kulturvärlden, har svårt att hålla den moraliska linjen. Det är väl självklart att jag då kritiserar dem.
Jag kritiserar moraliskt förkastligt beteende på många andra områden också, men ingen stans finner jag ett så uttalat och oförstående stöd för omoraliskt beteende. Det ter sig finnas en kultur av att anse att konsten inte lyder under moralen. Och då är det nödvändigt att ta strid mot den kulturen.
(tidigare komenterat i http://traditionochfason.wordpress.com/2009/02/15/kejsarens-forargelsevackande-beteende-blev-papekat/#comment-4377)
Diskussionen kring om aktionen är olaglig eller inte, konst eller inte, är ointressant, det är bara materiell förändring, lagen är bara någonting uppdiktat, i detta fall ett skydd för materiellt ägande. Begreppet konst är banalt, där saker som klassas som konst oftast betraktas som finare eller mer intellektuellt bekräftande än det som inte är konst. Allt handlar om att uttrycka sig, sen om man gillar uttrycket eller inte är en annan fråga.
Kultur är inte banalt. Kultur är självklart, alla skapar vi den kultur vi behöver, av det utrymme och material vi kommer i kontakt med. Alla behöver kultur. Men skillnaden är att där en person i samhället blir del av en kultur genom att gå till HM och McDonalds medan en annan sprayar ett pendeltåg. Eller en annan bygger banker och dansar vals i guldsmycken medan andra dansar kring en eld och sjunger sånger efter en arbetsdag i en diamantgruva.
Enligt mig är det ganska simpelt, så länge graffiti kan existera som ett brott så är samhället ofullkomligt där problemet inte ligger i sprayutövandet utan i samhällsstrukturen. Detsamma med annan kriminalitet. Det ska inte löna sig att vara kriminell. Men det lönar sig däremot att utnyttja andra mindre tekniskt utvecklade länder, slösa på jordens resurser, bara för att det finns företag som råkar äga lite mark! Det är ju löjligt.
Det är en bisarr och rasande snabb utveckling neråt i destruktion människan gör. Men någonting som vi definitivt kan lära oss av om vi tänker efter lite och låter debatter och utryck vara fria. Vi ska vara glada att detta kan ske, att vi inte lever i ett samhälle där man blir halshuggen eller stenad vid ”fel” åsikter.
Att den lilla skaran människor som startade industrialiseringen satte upp ramar för ett nytt ägande av resurser och i vilken riktning rikedomar flödar är inte så konstigt. Men att dessa rammar och pelare bara växt sig starkare är katastrofalt. Vi måste inse vilket privilegium vi västerlänningar har. Där vi egentligen bara gör det svårare och svårare för världen att läka. Att alla människor ska behöva bidra till en ekonomisk tillväxt som i slutendan till största del gynnar en ytterst privilegierad skara i världen är totalt ologiskt odemokratiskt. Det enda viktiga borde vara att bidra till att förbättra och stärka samhället rent praktiskt. Vilket går att göra utan en massa konstiga företag som enbart sysslar med pengar.
Samhället håller på och förändras underifrån, det uråldriga katedral system som styrt oss människor med slaveri sedan urminnes tider håller på att raseras.
Wikipeda, the Pirate Bay, bloggandet, comunitys, är bara några exempel på folkligt engagemang som kan komma att omforma världen från rötterna.
Detta är ett paradigmskifte.
Jag har hellre en relation till en tag på stan än en upplyst multinationell logga. Där tagen står för en direkt kontakt, någonting mänskligt, självklar och kreativ och loggan från företaget står för opersonlig själlös likriktning.
@nodjdon: Jag kan väl nöja mig med att säga att jag inte direkt delar din nihilistiska syn på samhället. För mig är det oproblematiskt att säga att konstruktivitet är av högre värde än destruktivitet.
@David Högberg: Jag skulle själv inte kalla mig nihilist eftersom jag tror på positiv energi. Det du kallar ”min syn på samhället” handlar om din egen definition om vad du tycker är destruktivt. Jag tycker att dessa diskussioner är väldigt intressanta, eftersom det inte handlar om någonting så typiskt som t.ex mord eller våld. Utan däremot om ett komplext kulturellt beteende, som ingår i vad som innebär att vara människa.
@nodjdon: När du klargör att du inte ser någon skillnad mellan att förstöra andras, i detta fall skattebetalarnas, egendom och att köpa en hamburgare på McDonkan eftersom lagen endast är uppdiktad och det endast handlar om ”materiell förändring” så tycker jag det är ungefär så nihilistiskt som det kan bli.
Allt handlar inte bara ”om att uttrycka sig”. Det är en väsensskillnad mellan beteendena att delta i en mänsklig kultur eller att anse sig ha rätt att förstöra andra egendom av självhävdelsebehov.
Att det handlar om vad som ingår i att vara människa håller jag helt klart med om, men inte på samma sätt som du menar. Äganderätten är inget som är skapat under industrialiseringen för att förslava människor, utan en naturlig och nödvändig del av det mänskliga livet. Utan möjligheten att ha något som är ”mitt” så finns det ingen möjlighet för människor att på ett grundläggande plan förverkliga och utveckla sig själva.
Du verkar tyvärr leva kvar i Rousseaus dröm om den ädla vilden som skulle kunna leva i den perfekta harmonin med medmänniskorna om bara inte det där hemska samhället kom mellan.
du kan vara lugn, de är inte dina skattepengar. tunnelbanan drivs privat numera.
@Niklas Langen: Men vad skönt, vore det så använder bara någon mina skattepengar för att förstöra någon annans egendom, i detta fall en kollektiv nyttighet…
Nu är det ju inte hela sanningen. SL är ett aktiebolag ägt av Stockholms landsting. Visserligen är inte jag skattebetalare i Sthlm (utan i Östergötland), men det är fortfarande skattebetalarnas egendom.
@David Högberg:
”Ägande är stöld”
Pierre-Joseph Proudhon
Mycket stöld begås av stora företag då de kontrollerar sitt ägande likt ett litet rörligt kungarike.
Självförverkligande är för mig någonting spirituellt, alltså inte sammankopplat med någonting materiellt utanför min egen kropp. Det räcker med att ha någonting så basalt och grundläggande som ett eget hem, en fristad, rätten till trygghet och vila. Vilket egentligen ingår i de mänskliga rättigheterna, men som dagligen bryts mot i hela världen. Det som är utanför mitt hem är jag redo att dela med resten av jordens befolkning på lika villkor.
Samhället står inte i vägen för mig. Hur skulle det gå till? Jag är en del av samhället, vad jag än gör eller vilka åsikter jag än har. Jag tar min medborgerliga rättighet att förändra och uttrycka mina åsikter på precis samma sätt som media med dess masskommunikation. Att det skulle vara en så kallad odemokratiskt handling eller anarkistiskt är fånigt. Demokrati är inte ett fast format, det bygger på dynamiken mellan oss medborgare.
Jag tror hellre på utopi än att cyniskt avfärda mänskligheten efter Darwins teorier. Grymhet må ligga i naturen. Någonting vi inte kan komma ifrån. Men att de första stora, och sedan multinationella, företagen rättfärdigat sitt beteende genom ”survival of the fittest” är löjligt. Är vi människor inte smartare än så? Fred och jämlikhet, att dela på allting måste vara det mest stabila systemet. Men det kräver en annan form av effektivisering där vi alla är ”prosumenter”.
@nodjdon: Att du väljer att citera Proudhon är inte så förvånande men tydliggör ju egentligen bara det som blir tydligt av dina texter.
Det verkar inte som du kallar dig för anarkist men nog tänker du som en sådan. Jag har personligen mycket lite tålamod med de som anser sig ha rätt att förstöra för andra och riva ner bara för att de anser sig ha genomskådat illusionen, oberoende av vilken just de anser att den är.
Jag vet inte när du fick intrycket att jag har en darwinistisk syn på människan och hennes samhälle? Jag är inte förtjust i sådana tankegångar alls. Men jag tycker också att Rousseauska drömmar om att världen skulle bli så perfekt om bara alla de där hemska förtryckande strukturerna försvann är tämligen fåniga och rätt ovärdiga en seriös diskussion.
Kan du förklara varför vi måste välja mellan din utopi eller ”att cyniskt avfärda mänskligheten”?
[...] en hel del kring Konstfack för närvarande. Det började med Anna Odells psykteater, fortsatte med Nugs skadegörelse och nu fortsätter det ytterligare genom att Expressen har tagit del av en essä som studenten [...]
@David Högberg: Nej jag antog inte att du har en Darwinistisk syn, jag ville deremot förklara min syn. Men jag anser att mycket av de kapitalistiska konservativa krafterna ingår i det synsättet.
Vi ska absolut inte välja min utopi! Men kan vi skapa en tillsammans?
Det jag tidigare ville illustrera med katedralsystem är den likriktade förtryckarstruktur som jag anser har makt över folket och styr användningen av världens gemensamma resurser.
‘Den moderna ekonomin bygger på företag vars organisationssätt är lånade från militären med dess beslutshierarki. Arbete organiseras i nio till femjobb där lönearbetet separeras från fritid. Samhällets kunskap centraliseras inom dess företag. I denna modell är konsumenterna passiva mottagare av producenternas produkter.
Idag finns det istället produkter som skapas av frivilliga deltagande individer, utspridda runt om i världen men sammanförda i ”självorganiserande” nätverk. Dessa människor är så kallade ”pro-ams” – professionella amatörer. Produktionsprocessen, såväl som kunskapen som ligger bakom dessa produkter, är helt öppna. Detta gör att konsumenterna kan bidra i produktionen – de kan vara ”prosumenter”.
Detta arbetsätt möjliggörs av informationsteknologi (fabriken och kontoret är längre nödvändiga) och nya former av äganderätt (copyleft, General Public License)
Modellen är mest påtaglig i datorvärlden, men testas även i andra sammanhang. Exempel är; Linux operativsystem och Wikipedia.’
Därför det traditionella ägandet och upphovsrättslagen föråldrat och någonting som bör bytas ut för mänsklighetens bästa.