Efter att ha spenderat två dagar på Kristdemokraternas riksting så landar jag åter i samma tanke som jag tidigare har haft. Det tas många beslut som inte är direkt tokiga men inte heller är riktigt ordentligt genomtänkta, särskilt i sina formuleringar. Skillnaden mot KDUs riksmöten är stor. Beslut där är oftast klart mer noggrant genomtänkta är min uppfattning, även om det givetvis även där ibland tas mindre genomtänkta formuleringar.
Det känns tydligt som att alla besluts formuleringar och direkta och indirekta effekter av olika formuleringar bearbetas på ett mycket mer genomtänkt och genomarbetat sätt. Nivån på motioner, att-satser och saklig debatt känns också genomgående högre vid KDUs riksmöten.
Med detta menar jag inte att kritisera partiet eller rikstingsdelegaterna utan snarast göra en reflektion om orsakerna till de fenomen jag tycker mig tydligt se. Min analys är att det i hög grad handlar om att ungdomsförbundare i snitt är klart med politiskt skolade i olika avseenden, mycket eftersom det är en av ett ungdomsförbunds primära roller.
Någon som bara är aktiv i ett parti får dock inte automatiskt någon sådan skolning under sin tid där, utan lär sig gebitet genom kommunalpolitik eller annat liknande. Utbildningsväsendet inom partiet är absolut inte heller tillnärmelsevis lika inriktade på just att bygga upp ett grundläggande politiskt handlag och riksting o.dyl. ger inte alls på samma sätt en skolning i de finare detaljerna kring formuleringar och vad de får för indirekta effekter.
Det finns en del äldre som gärna ser ungdomsförbund lite som en ”lekskola” för ungdomarna. Faktum är att när man på nära håll kan se den väldigt snittkompetens som finns hos de som spenderat några år i ungdomsförbundet så blir ett sådant synsätt inte så lite barockt. Jag tror att många skulle bli otroligt positivt överraskade över vilken djup nivå som debatten ofta hålls vid ett riksmöte om de besökte ett sådant. Det är dags att partiet (och även andra partier) inser vilken enorm resurs som finns i ungdomsförbunden, inte bara för framtida rekrytering utan även i det dagliga arbetet.
Givet det man vill ha politruker och politiska broiler, är ungdomsförbunden en resurs. Det motsätter jag mig aktivt, så jag betraktar nog hellre universiteten som riksstyrelsens ideala resurs.
Problemet med universiteten som grund för riksstyrelsen är ju dels att akademiker i regel saknar helhetsperspektiv samt förankring i verklighetens och mänskliga relationers komplexitet (vilket är nödvändigt för politiken), dels att universiteten är de teoretiska skrivbordskonstruktionernas förlovade land (vilket ur konservativ synpunkt alltid är ett problem för politiken).
Den första delen av din invändning faller platt till marken, då också politiska broiler saknar »förankring i verklighetens och mänskliga relationers komplexitet». Den kritiken säger mig mer, att politiker icke skall lägga sig i särdeles mycket. Det är ett argument för en nattväktrarestat (vilket jag för visso stöder). Den andra delen av din invändning är giltig enbart givet det nuvarande läget inom många kulturvetenskapliga discipliner (vilket enligt min mening är ett förkastligt läge).
Jag håller med dig om att vi måste arbeta för att öka kvalitén på arbetet på Rikstinget, ett problem som jag ser det är att det är så väldigt många och liknande motioner som tas upp. Avsnitten är långa och alla som vill hinner inte gå upp och tala. Helt klart att vi som parti borde arbeta fram ett bättre sätt att hantera det på. Dessutom blir det ett problem när nya yrkanden kommer fram som man inte har kunnat/hunnit ta ställning till i förhand.
Vad jag ser som negativt med ungdomsförbund är just att man inom ungdomsförbundet ser kompetensen som finns samtidigt som många inom partiet missar den. Många gör ett toppenjobb inom förbundet och lägger ner mycket tid där, skulle vi arbetat mycket mer tillsammans tror jag att det finns en möjlighet att de kompetenta unga personerna som finns skulle kunna komma fram tidigare än när de fyller 30. Men jag kan ha fel, valet till PS visade ju att man kan välja någon som är yngre också.