Karl Sigfrid noterar att det skadestånd som Joel Tenenbaum dömts till för att ha fildelat 30 låtar, $675 000, och som RIAA anser vara en rimlig kompensation för den mängden fildelning, är lite orimligt. Om 30 låtar har orsakat så mycket skada så har den totala fildelningen av musik, c:a 40 miljarder låtar per år enligt IFPI, orsakat en skada som är 30 000 gånger större än marknaden för CD-skivor var på sin topp.
Än mer intressant är att notera vad det skulle motsvara som andel av världsekonomin. Om en låt orskar en skada på $22 500 så orsakar alltså all fildelning en skada på $900 000 000 000 000, dvs $900 biljoner. Världens samlade BNP var $65 610 000 000 000 år 2007, dvs $66 biljoner.
Fildelningen av musik (nota bene att film m.m. inte är inkluderat) orsakar alltså en skada för musikbranschen som uppgår till 13,7 ggr världens totala BNP om man antar att de påståenden om skada som deras representanter lyfter fram är rimliga. Jag för min del tillåter mig att tvivla.
Då har vi inte ens talat om vad resultatet skulle bli om man applicerade samma formel på skadeståndet som Jammie Thomas-Rasset dömdes till, $1 920 000 för 24 låtar. Även det ett resultat som RIAA anser rimligt. Det blir $3 200 biljoner för alla fildelade låtar. Vilket motsvarar 48,8 ggr världens BNP år 2007…
Jag kan inte annat än avsluta med att citera Sigfrids slutpoäng: ”Att lobba fram vansinnig upphovsrättslagstiftning är en mycket lönsam affärsmodell.”
Hehe. Så bra. Bloggosfären är mycket bättre på att trolla med siffror än vad upphovsrättsmaffian är. Det är ett sant nöje att granska deras siffror.
[...] 7 För en beräkning med en annan ersättningsmetod se som också når perversa resultat: http://innominemeo.wordpress.com/2009/08/03/fildelning-stjal-488-ggr-varldens-bnp/ [...]
[...] så landar vi i att illegal fildelning åsamkar en ekonomisk skada på mellan 13 och 48 gånger världens BNP. Även om vi räknar bort en del av skadestånden som ersättning för att skivbolagen blivit [...]