I debatten efter Charlies artikel om vikten av att minska mängden splittrade familjer så är en vanlig utgångspunkt från motståndare att detta innebär, med Felix Königs ord ”den klassiskt kristdemokratiska fortsätt-var-gift-trots-att-äktenskapet-känns-miserabelt-inställningen”. Dvs om ett par har problem så är alternativen att leva ett miserabelt liv eller att skilja sig så att man kan bli lycklig igen, tills nästa gång problem uppstår. Och om det är så, ja då är det ju hemskt av oss att anse det som något positivt om familjer tar sig igenom problem och inte splittras.
Det är därför kul tajming när SvD publicerar en kort rapport om en amerikansk studie där par vars relation var ”stadigvarande och allvarligt olycklig” erbjuds parterapi för att kunna förbättra sin relation. Resultatet är att hälften kunde hjälpas till att bearbeta sina problem, och en tredjedel av hela gruppen faktiskt löste dem och kunde fortsätta sin relation utan detta bagage.
Det jag med detta vill säga är att världen inte är så svart-vit. Lösningen behöver inte vara att splittra familjen för att det finns problem. För barnen är det positivt om föräldrarna kan hålla ihop och det är därför något eftersträvansvärt. Från politiskt håll är givetvis slutsatsen att vi bör öka möjligheten för par som känner att de behöver stöd och hjälp att få denna.
Nej världen är verkligen inte svart-vit. Tvärtom tycker jag att du polariserar genom att ta upp skilsmässans varande eller icke.
Kan vi nu ta och koncentrera oss på barnen och vad som är bäst för dem? I eller utom äktenskap, samboförhållande eller dyligt, behöver de känna trygghet. Att samhället står upp för DEM oavsett i vilken familjekonstelation de lever.
I vilket anseende använder du ordet ”splittring”? Vad är en splittrad familj? En familj som inte lever utefter kärnfamiljssnormen? Är det blodsbanden, de biologiska banden som avgör om en familj är splittrad eller inte? Är en familj där man adopterar barn då splittrad? En homofamilj då? Är det en splittrad familj? Eller gäller det bara en familj där föräldrarna varit gifta, och sen skiljer sig? Sambofamiljer som går isär, är de splittrade? Om någon gifter om sig och får nya barn, kan då en del av familjen vara splittrad och den andra hel enligt dig? Var konsekvent för guds skull.
/Natalie
@Natalie: Du får gärna peka ut exakt när jag ifrågasätter skilsmässans varandra. Jag hymlar dock inte med att jag tycker det är bättre om föräldrar kan lyckas hålla ihop, även om så inte alltid är möjligt.
Jag ifrågasätter din familjepolitska syn. Jag ifrågasätter din människosyn och din syn på barnens rätt i samhället. Alla barns rätt oavsett familjekonstelation.
Oavsett hur du vill att vi ska leva, i parrelation eller inte så ska inte barn bli drabbade av fattigdom för att resurser fördelas orättvist mellan barn som bor i kärnfamiljer och barn som bor med ensamstående föräldrar. Det är vad jag ifrågasätter.
Mina föräldrar skiljde sig när jag fortfarande var ett barn. Det var det bästa som kunde hända. Förklara det du.
Tror inte du heller skulle orka med skrik dag ut och dag in. Då är bästa lösningen att skilja sig. Det är verkligen helt mot naturen (ni verkar gilla naturen) att låta människor som går varandra fullständigt på nerverna fortsätta att bo ihop samtidigt som det finns andra faktorer runt omkring som bara gör det ännu värre (något barn har det jobbigt i skolan). Barnets situation i skolan blir knappast bättre om barnet kommer hem då föräldrarna kanske tar till alkohol för att dränka sin frustration.
Jo, att skilja sig är positivt.