Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ACTA’

Detta är ett pressmeddelande från KDUs riksorganisation med mig som ansvarig angående att integritetsfrågorna ska behandlas på Kristdemokraternas riksting i helgen.

————————————–

KDU:s kravlista i integritetsfrågor inför rikstinget

Kristdemokraternas riksting sammanträder i Västerås under de kommande dagarna. Det förväntas då bland annat besluta att tillsätta en arbetsgrupp som ska utforma integritetspolitiska principer och ståndpunkter för partiet. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet välkomnar detta, men ställer samtidigt upp vissa krav som vi anser är grundläggande att de tas med i resultatet av detta arbete. Det säger David Högberg, integritetspolitisk talesman för KDU i en kommentar.

Vi tillhör ett parti och en rörelse som tror att ingen människa är perfekt, och inte heller någon stat eller något system. Vi tror på att den personliga sfären är en mer grundläggande nivå av samhället än den politiska och därför har rätt att lämnas ifred när inte goda skäl föreligger för annat, men även att få leva och verka utan otillbörlig insyn från politiskt eller annat utomstående håll.

Kristdemokraterna har alltid varit drivande för försiktighetsprincipen inom till exempel medicinsk etik, men även när det gäller databehandling eller annan informationssamling om medborgarna. Vi kan inte vara annat än besvikna över att partiet de senaste åren helt verkar ha glömt bort i denna grundläggande moraliska kompass när det har rört den personliga integriteten.

Vi ställer därför upp dessa principiella krav som vi anser att partiet måste ställa sig bakom för att leva upp till de grundprinciper som man säger sig bygga politiken på:

  • Staten får inte tillägna sig medborgarnas privata kommunikation utan brottsmisstanke
  • Staten får inte direkt eller genom ombud samla information om vilka kontakter enskilda har i sitt privat- eller yrkesliv om inte brottsmisstanke föreligger
  • Staten får inte övergripande samla information om hur enskilda rör sig eller var de befinner sig om inte synnerliga skäl föreligger i de enskilda fallen
  • Lagstiftning som riskerar att inkräkta på enskildas integritet måste utformas så att ingen information utöver den specifikt beslutade av riksdagen kan bli tillgänglig för den som förvaltar lagstiftningen
  • Integritetskränkande information som lagras av staten eller på order av staten får inte tillgängliggöras för privata aktörer
  • Full öppenhet måste råda, så långt det är praktiskt möjligt, kring vilken information som lagras och hur länge
  • Tillgång till kommunikationsinfrastruktur får aldrig fråntas enskilda utan domstolsbeslut och då endast i synnerliga fall
  • Tillgång till kommunikationsinfrastruktur får aldrig fråntas enskilda som en bestraffning för brott endast därför att infrastrukturen användes i brottet
  • Förhandlingar om lagstiftning eller avtal som riskerar inkräkta på den privata integriteten måste ske i öppenhet så att medborgarna kan ha synpunkter på dessa

Utöver detta, och delvis som en följd av det, så kräver vi följande:

  • Teledatalagringen måste upphöra
  • FRA-lagstiftningen måste rivas upp och omformas i enlighet med principerna ovan
  • IPRED måste rivas upp
  • ACTA-förhandlingarna måste öppnas för offentligheten

David Högberg
Integritetspolitisk talesman
0706-30 59 15
david@kdu.se

Simon Westberg
Förbundssekreterare
08-723 25 33
simon.westberg@kdu.se

Read Full Post »

Ett litet glädjeämne syns i de annars så sorgeliga annalerna om handelsavtalet ACTA, det avtal som enligt tidigare läckta dokument kan komma att innehålla rätten att genomsöka alla datorer som passerar EU:s gräns med fler hårresande förslag.

Enda anledningen att vi medborgare, eller riksdagen, vet om att de hemliga förhandlingarna om detta avtal ens pågår är att en modig tjänsteman valde att för ett tag sedan läcka ut ett dokument från förhandlingarna, innan det så skedde allt under djupaste sekretess, trots att det handlar om ett bindande avtal där grundläggande rättigheter och friheter ligger på bordet som förhandlingsobjekt.

Det lilla glädjeämne som jag nämnde kommer dock fram i de små delar av förhandlingsunderlaget vilka fortfarande finns kvar i det dokument som Jens Holm (v) begärde ut från justitiedepartementet. Även om det mesta är överstruket med svart färg så att det inte kvarstår någon information om sakinnehållet som diskuteras så finns det lite om Sveriges inställning rörande just hemlighållandet.

Den svenska regeringen har framhållit åsikten att de förslag som ligger på bordet borde offentliggöras, i anonymiserat skick, så att medborgarna får tillgång till dessa. Även om jag ser det som högst osannolikt att Förenta Staterna kommer gå med på något sådant så får man väl glädjas över det lilla: att Sverige står upp för ens aldrig så lite öppenhet.

Själv kan jag dock nog tycka att det hade varit lämpligt om själva förhandlingarna hade varit föremål för en demokratisk process. Europaparlamentet nekade ursprungligen förhandlingsmandat i frågan, men det hindrade inte att tjänstemän i kommissionen och de ständiga representationerna beslutade att de skulle ske ändå. När de nu är igång så är det försent för folkvalda att stoppa dem.

Ett bindande avtal av detta slag borde inte få genomföras innan ett offentligt tillgängligt beslut av folkvalda har fattats vilket tydligt definierat ramarna för förhandlingarna, och med grundläggande öppenhet om vad som sker i dessa, gärna även med möjlighet för folkvalda att faktiskt säga stopp för delar av avtalet vilka man inte anser kan godkännas.

Men tyvärr så är dessa förhandlingar inte annat än ytterligare ett exempel på vilka enorma problem som ligger inbyggda i dagens EU. För att EU ska kunna bli en verkligt legitim struktur så måste mycket till. Dels så behöver de direkt folkvalda få den avgörande makten i sakfrågorna, man kan inte som idag låta tjänstemän ha större beslutsmakt än de folkvalda. Och folket måste också få rätt att ta del av de beslut och förslag som läggs fram. Det räcker inte med att medborgarna informeras när ny lag är ett faktum, vi måste ha möjligheten att säga eller ryta till redan när förslag läggs fram.

Jag vet att det finns de som tycker att jag är alldeles för hård och negativ mot EU när jag skriver på detta sätt, som anser att den som stödjer EU (som jag faktiskt gör) istället borde lyfta fram allt det positiva som är tanken med unionen. Det jag vill fråga dem är på vilket sätt EU blir bättre i sig, och bättre på att ge de positiva effekter vi är ute efter, om man inte ställer krav på att vissa grundläggande principer följs? Hur kan det vara att gnälla för mycket när man säger att det vore en bra idé med demokratiska beslutsprocesser, insyn för medborgarna och någon möjlighet alls för medborgarna att säga till om vilken riktning man vill ta unionen, t.ex. att man inte tvingar Irland att folkomrösta tills de röstar ”rätt” om Lissabonfördraget?

Read Full Post »

Sanna Rayman skriver bra om den helhet som många i riksdag och regering tyvärr verkar vilja glömma. Även om man tycker att ett förslag i sig är acceptabelt så kan det vara värt att se hur det samspelar med andra förslag och beslut. Från kristdemokratiska håll brukar vi vara bra på att uppmärksamma risken till ”sluttande plan”, dvs att ett beslut öppnar för andra beslut och effekter som man inte hade accepterat utifall man hade förelagts situationen från början.

Integritetsfrågan är ett sådant område. Jag har så vitt jag kan påminna mig aldrig skickat ett klassiskt brev via posten. Ja blanketter, avier och ett och annat vykort passerar den vägen någon gång ibland. Men skrivna brev, som någon form av personlig kommunikation, det har jag aldrig använt mig av. Jag tillhör en generation för vilken metoderna till kommunikation ser helt annorlunda ut, och där detta alternativ aldrig riktigt har existerat.

Skulle jag skicka ett sådant brev så är skyddet för det jag skriver där väldigt starkt. Om någon, stat, post eller annan öppnar brevet så kan denna straffas relativt hårt. Ingen har koll på att just jag skickade det där brevet till denna person, för det kan göras helt anonymt, och den rätten är en självklarhet (nästan, en spårning av alla brev är faktiskt på gång via EU). För den som är uppvuxen med brev så kan jag förstå att man ser det som något särskilt, med ett skyddsvärde, men för mig så kan jag inte begripa varför min kommunikation är mindre värd bara för att jag inte använder papper-i-kuvert-med-frimärke-på-tekniken för att genomföra den.

När det klassiska brevet ges starka skydd så ses samtidigt all annan kommunikation som nästan självklar att man behöver ha kontroll och granskning av. Staten ska veta exakt vem som kommunicerar med vem och i vilket medium (teledatalagring), ska ha möjlighet att plocka ut valfri kommunikation och granska den (FRA) och om vi har otur så ska jag behöva riskera att få all min privata information genomläst för att få lämna landet (ACTA). När en polis intervjuas om teledatalagringen så anser han att vi som nästa steg måste förbjuda anonym kommunikation, vilket tyvärr inte låter allt för otroligt att det skulle bli verklighet. Och filtrering av kommunikationen finns redan (”barnporrfiltret”).

Denna information ska givetvis bara användas för ”grov brottslighet” och ”terrorism”, samt redan från början kunna lämnas ut till skiv- och filmbolag för att de ska kunna stämma fildelare. När man redan har börjat vandra på det sluttande planet innan lagstiftningen ens finns klar än, vem tror då att denna information inte kommer användas för än fler syften framöver. Ett mer upplagt fall för det sluttande planet tror jag aldrig att jag har sett.

Kristdemokraterna måste börja inse att detta är en fråga som berör väldigt många, och att man måste ta den på allvar. Om man inte är beredd att slopa brevhemligheten så ska man heller inte skrota möjligheten att kommunicera privat på andra vägar. Bland ungdomar finns det mycket litet stöd för denna typ av integritetskränkande åtgärder vad gäller den privata kommunikationen, just för att det innebär statlig kontroll över väldigt stora delar av våra liv. Om partiet faktiskt vill ha möjlighet att överleva på sikt så kräver det nyrekrytering underifrån. Den blir inte direkt enklare av att man så tydligt struntar i en fråga av denna vikt.

Bara för att något är möjligt så är det inte av godo, en princip man borde beakta mer. Vi vet från Tyskland att resultatet redan är att människor blir mycket försiktigare med kommunikation som kan upplevas som känslig. Man låter i högre grad bli att t.ex. söka hjälp för alkohol- och annat missbruk samt att kontakta psykvården och antisjälvmordslinjer. Man vill helt enkelt inte riskera att uppfattas som svag om det skulle läcka ut att man behöver någon annans hjälp. Det är inte ett samhälle som jag vill se, och jag tror inte att andra kristdemokrater vill se det heller. Det är dags att fler inom vårt parti tar dessa frågor på det allvar som de faktiskt innebär.

Addendum: Läs också Anders Mildner i Sydsvenskan. Hans slutkläm: ”För vad säger vi till de länder som vi tidigare har kritiserat för deras brutala syn på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter? Att deras principer är okej, men att de möjligen bör se över sina straffskalor lite?”

Read Full Post »

Karl Sigfrid (m) skriver i Expressen en debattartikel som jag utan tvekan kan skriva under på i sin helhet. Den handlar om ACTA-förhandlingarna. Förhandlingar som, efter beslut av EU:s jordbruks- och fiskeministrar, är hemliga och inte får avslöjas för EU-medborgarna. Nämnas kan att Europaparlamentet har förkastat hela idén redan från början, men det hindrar ju inte kommissionen när de vill genomföra något.

Regeringen måste ta sitt ansvar och öppna denna process för medborgarna. När läckt information innebär att man förhandlar om att alla datorer som passerar gränsen, utan någon överklagansrätt, ska kunna krävas att den överlämnas för innehållsinspektion då måste medborgarna få veta om det.

När avtalet riskerar att innebära att DMCA:s princip om att tekniker som kan användas för att kringgå tekniska skyddsmetoder kriminaliseras, något som innebär att stora delar av IT-branschen hamnar på gränsen för att helt plötsligt bli grovt kriminell, och där nästan all riktigt innovativ IT-teknik blir olaglig, då måste medborgarna få veta om det.

EU måste bli mer demokratiskt. Detta är ett väldigt konkret exempel där viktiga och grundläggande demokratiska principer riskerar att raseras. Om man i denna fråga inte ens klarar av att tillåta medborgarna att veta om vad man tänker genomföra innan det redan är orubblig lag, då har man skaffat sig ett katastrofalt underkänt i det grundläggande demokratitestet.

Och nu tänker jag säga det direkt: Läs artikeln, klicka på länken!

P.S. För den som inte är bekant med dessa frågor så har det blivit lite av en tradition att ta beslut om lagstiftning som kan krossa IT-branschen inom ramarna för fiskefrågor. Fiskeriutskottet i parlamentet och jordbruks- och fiskeriministerrådet är de instanser som traditionellt har behandlat, givetvis som s.k. A-punkter där det inte genomförs debatt, frågor som riskerar att krossa den europeiska IT-branschen. Läs gärna på FFII för att lära dig mer om hur IT-frågor behandlas i EU.

Read Full Post »