Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘debatt’

Har alldeles nyligen idag debatterat kriminal- och rättspolitik med Jytte Guteland, förbundsordförande i SSU på Jensens Gymnasium Öst. Sällan står två debattörer så långt ifrån varandra. SSUs åsikt byggde helt på att det är synd om den som begår brott eftersom man inte har något val/det är någon annans fel, medan jag fokuserade på att alla faktiskt i slutändan har möjlighet att välja om man ska begå brott eller inte, oavsett bakgrund, och då måste ta konsekvenserna av det valet. Det är brottsoffren det är synd om, inte brottslingarna.

Jag kan dock inte låta bli att fascineras över det dubbeltänk som måste vara nödvändigt för att kunna argumentera för en linje såsom hennes. Mot slutet av sitt anförande talade hon om en vän till henne som slutade med kriminalitet efter tid på den brottslig banan. Denna vän berättade hon glatt hade dock kommit på bättre tankar. Det verkligen sken i ansiktet på Jytte när hon berättade detta. Och hon berättade, utan att verka reflektera över det, hur han kommit bort ifrån det kriminella. Jo, han fick sig nämligen en tankeställare den gången han faktiskt åkte fast för misshandel. Polisen markerade, socialtjänsten markerade, skolan markerade, ja till och med hans föräldrar markerade mot hans beteende och han vände om. Men till och med detta såg Jytte som exempel på att det inte är viktigt att brottslingar faktiskt åker fast och får påföljder utan ett bevis för att brottslighet är ett ”samhällsfenomen”, något som jag märkte att även en del av eleverna som lyssnade reagerade på.

Gång på gång upprepar hon tesen att ingen har ett eget val kring sina handlingar utifall att dessa är kriminella. Antingen får man då acceptera att ingen har någon fri vilja alls utan bara är maskiner, eller så menar man att människor kan fatta egna val och då blir hela resonemanget absurt. För mig och KDU är det uppenbart vad som krävs. Inte ytterligare ”tyck synd” om den som begår brott, utan att man åker fast, får ett straff och därigenom en tydlig markering om att sådant beteende inte är acceptabelt.

Anledningen att brott begås var i Gutelands retorik att förövarna är fattiga och har det svårt. Visst finns det många som har det svårt, och nog blir det enklare att göra fel val när man är utsatt, men det är ändå ett eget val. Eller hur förklarar hon att Riccardo kunde bli mördad? Hans mördare var snorrika, men ändå begick de ett sådant fruktansvärt brott.

Jag blir kraftigt fascinerad över hur mycket ideologisk indoktrinering som måste krävas innan man kan övertyga sig själv om att man inte har någon fri vilja. Hur en normalt tänkande person kan internalisera en sådan tankegång till den grad att hon själv tror på den. George Orwell skrev om dubbeltänk, när man tvingar sig själv att tänka omöjliga och inkorrekta saker tills man är övertygad om dem. Utifall det är detta som krävs för att vara SSUare så är jag mycket tacksam över att istället vistas inom kristdemokratin.

Read Full Post »

Jag har precis sett debatten mellan Daniel Sturesson (KD) och Amelia Andersdotter (PP) som ligger uppe på youtube. Ett av de första intrycken är givetvis att det märks att Daniel har varit aktiv i politiken att tag, och han hanterar därför själva debattsituationen klart bättre än Amelia gör, då hon i allt för hög grad stakar sig och i övrigt pratar som man gör vid ett vanligt samtal, något som fungerar klart sämre i inspelade sammanhang. Men då piratpartiet inte har existerat så länge, och Amelia därmed inte hunnit få så mycket erfarenhet,  så får man väl ändå ge henne godkännt då hon onekligen kunde leverera bra poänger under debattens gång. Jag tänkte avlämna mina spontana tankar och kommentara kring det som sägs, och kanske specifikt kring det Daniel säger, då han ändå representerar mitt eget parti.

Till att börja med så är jag glad att han dels öppnar för att upphovsrättslagstiftningen kan behöva förändras, och särskilt att han markerar att avstängning från internet aldrig kan vara rimligt att genomföra. Som jag ser det så är den senare frågan rätt enkel. För att använda ett väldigt bra exempel som en av mina motdebattörer lyfte i min senaste EP-valsdebatt så bör de vilka har begått ett så allvarligt brott att internet inte bör vara tillgängligt för dem dömas till fängelse i en straffrättslig process och sedan är det en smal sak att inte ge dem internetuppkoppling i cellen. Idag är internet en minst lika grundläggande infrastruktur som någonsin telefonnätet eller postsystemet, och det är inte rimligt att frånta en medborgare som inte är frihetsberövad tillgång till denna.

För att gå till det som inte var lika positivt så tycker jag alltid att det är lika skrämmande att höra en kristdemokrat som försvarar IPRED, även om det som i detta fall var ytterst indirekt. Lagstiftning som upphäver grundläggande rättssäkerhet och som gör enskilda personer till medel för ett högre mål bör vara självklart för en kristdemokrat att motarbeta med alla tillgängliga medel.

På samma sätt så är det alltid tråkigt att höra när kristdemokrater kritiserar fildelning med dessa uttjatade och rent empiriskt felaktigt argument som brukar komma upp. Att tala om att fildelning leder till att människor spenderar mindre på musik och film?!? Borde vi inte vara förbi den diskussionen? Det finns tillräkligt bra underlag för att inte längre behöva betvivla att fildelningen leder till större ekonomisk spendering på dessa sektorer. På samma sätt blir det lite småfånigt (om det hårda uttrycket tillåts mig) att mena att de små artisterna skulle vara förlorare i fildelningen, och att bara de storsäljande fortsätter klara sig bra. All statistik och forskning i frågan säger tydligt att en av de mycket konkreta effekterna av fildelningen är att allt mer resurser förskjuts från de stora artisterna till de små, dvs att konsumtionen i högre grad planas ut så att fler får del av den kaka som är musik- och filmkonsumtionen.

Det senare kan kanske tarva en viss förklaring för den oinsatte, då det kan te sig aningen kontraintiutivt. En av fildelningens tydligaste effekter är att den möjliggör en form av mycket effektivt prov av produkter, dvs den ser till att konsumenter kan leta sig fram bland det nästan oändliga utbud som existerar tills de hittar just de produkter som passar bäst för dem själv. Genom att dessa produkter då, naturligt, blir mer spridda än vad som klassisk radioreklam o.dyl. kan erbjuda och att det som den enskilde landar i erbjuder större ”nytta”, i nationalekonomisk mening, så blir fördelningen dels mer spridd, men den enskilde är även beredd att spendera allt större belopp på konsumtion, i olika avseenden, av det som den finner eftersom det har ett högre värde för denna än vad den ”rätt bra” musik som denne annars hade funnit har. Människor spenderar alltså mer pengar, och på fler artister än tidigare. (För ett exempel se STIMs statistik.)

Nu hoppas jag att Daniel bara sa som han gjorde för att han kände sig tvungen att representera partiets nuvarande ståndpunkt i frågorna, och inte uttryckte sin egen åsikt. Min förhoppning är att han åtminstone stödjer KDUs motstånd mot IPRED och kanske även vår vilja att reformera upphovsrättslagen för att passa den nya tiden?

Read Full Post »

En artikel i DN-kultur inleds med ett citat från Jürgen Habermas, ”Andra må tycka att allt tal om en ­europeisk offentlighet tråkar ut dem […]”. Jag känner mig hemma i denna första del av citatet. Artikeln handlar om att en gemensam europeisk kulturdebatt nu äntligen har tagit fart, via diverse internetsidor. Jag anser att utgångspunkten är fel och att slutsatsen skulle kunna vara en mycket mer intressant.

Hela diskussionen om en gemensam europeisk debatt och offentlighet ter sig för mig vara mer kopplad till den politiska viljan att omvandla EU till en statsbildning än till någon verklighet som faktiskt föreligger i sinnevärlden. Europa är en samling länder, med sinsemellan stora skillnader. Detta är något man helt enkelt får acceptera och gilla läget. Det spelar ingen roll om EU försöker starta egna TV-kanaler eller vad nu nästa idé blir.

I verkligheten så existerar inte den gemensamma offentlighet som krävs för en gemensam debattmiljö av bredare art, och politiska försök att inympa en sådan är dömda att misslyckas. Intressantare är att se till vad internet faktiskt bidrar med, något som är klart mer värt.

De exempel som artikeln tar upp är internetsidor med en paneuropeisk debatt, men man glömmer det faktum att internet är uppfyllt med en global debatt. I hög grad gör internet att gränser blir obetydliga för debatten och att en debatt kan föras där det inte bara oftast är meningslöst var en debattör bor, utan även okänt.

I frågor som i någon mån är av gränsöverskridande intresse, vilket framförallt populärkulturella och tekniska är, så etableras en, för frågekomplexet specifik, gemensam offentlighet där debatten inte endast kan ske över hela europa utan över hela den del av världen där engelska är ett bekant språk.

Även i artikeln så tydliggörs det att den kultur och kulturdebatt som frodas bäst på internet är den som rör det mer populärkulturella, och jag måste då säga att det på många sätt känns onödigt smalt och snävt att vilja begränsa detta till en europeisk debatt, vad än Bryssel önskar.

Men inte heller ska man glömma att internet även möjliggör en debatt om de mest smala frågor som tänkas kan. Oavsett hur specifik eller unik den kulturyttring du intresserar dig för är så kommer du ha möjlighet att möta och diskutera denna med likasinnade, just eftersom internet etablerar en världsvid offentlighet med väldigt låga trösklar för inträde.

Jag läser och deltar i debatter mot inte bara svenskar eller europeer, utan även invånare från jorden runt. Detta är egentligen något väldigt fantastiskt och mer omvälvande än att några sidor för gemensam europeisk debatt har lyckats etableras.

Därmed inte sagt att det är något negativt med mer gemensam kulturdebatt i Europa. Men låt inte det geografiska begränsa tanken till att detta vore nog.

Read Full Post »

Det här lär jag nog inte kunna få säga igen, så jag tänker uppmärksamma det lite extra, men jag tycker att Jan Myrdal har dragit rätt slutsats. Visserligen är hans artikel i kulturkonservatismdebatten i Expressen fylld med en massa marxistiskt smådravel och arbetarrörlsenostalgi men slutsatsen är rätt: det är till arbetares fördel att skaffa sig bildning. Det är till denna grupps fördel för att det är till allas fördel att tillägna sig bildning.

Myrdals tankar handlar visserligen om att denna bildning skapar en stark arbetarklass och att det därför är revolutionärt med kulturkonservatism, en slutsats som jag inte direkt skriver under på i sin helhet, men där han har funnit en intressant poäng, en poäng som borde vara självklar: den som inte har tillägnat sig en bildning och förståelse för det historiskt skapade kommer inte heller kunna tänka verkligt nya och intressanta tankar.

I övrigt verkar debatten ha lugnat sig en aning. Frågan är om det är dags att börja sammanfatta debattens huvudlinjer, eller om man ska vänta och se om det anländer några fler inlägg nu i dagarna innan jul. Jag tar nog och väntar, då har jag oavsett om debatten nu lägger sig en ursäkt att skriva ytterligare ett inlägg i ämnet.

Read Full Post »

Deltog under dagen i en debatt på Dreamhack tillsammans med representanter för de andra ungdomsförbunden (inkl. Ung Pirat). Som man kan gissa när det äger rum på Dreamhack så handlade det om kulturfrågor i relation till datorer, internet och spel. Ipred-frågan blev givetvis diskuterad, eller diskuterad och diskuterad, vi var ju alla överens i sak och i argument.

Moderatorn, Petra Wangler (programledare, SVT) reagerade på att hon inte kunde komma ihåg något tillfälle tidigare när hon har sett politiker från hela spektrat stå och en efter en helt hålla med varandra. Kan kanske ge en hint om att det inte är någon liten nischgrupp som ställer sig kritisk till Ipred-förslaget.

Blev givetvis en hel del debatt i frågor där enigheten inte direkt var lite enorm. När det handlade om ifall staten ska gå in med riktat stöd mot spelbranschen så blev blockgränsen mycket tydlig, där jag tillsammans med allianskollegor försvarade en fungerande marknad från att behöva fördärvas av politikers klåfingriga händer. Vi kanske inte var riktigt så poetiska i vår argumentation dock 🙂

Efter själva debatten så hade jag någon timma att spendera, vilket gav mig en möjlighet att gå runt och se alla utställare och aktiviteter som ägde rum på området. Det blir tydligt vilken stark ställning Sverige har på dataspelsområdet när man märker vad utställarna väljer att presentera i samband med detta. Kanske inte är en bransch som behöver exportstöd direkt… Fick då även möjlighet att diskutera gymnasieutredningens förslag med representanten från Ljud & Bildskolan. Det var givande att höra perspektiv på den från en skola som är så nischad och inte riktigt passar in i de mallar som utredningen föreslår. Jag blev mycket imponerad av de exempelspel och -miljöer som deras elever hade skapat tidigare och under det dygn de spenderat på Dreamhack.

(Och, ja, jag ber om ursäkt för den extremt dåliga rubriken. Kunde inte komma på något bättre sätt att översätta Dreamhack. Någon som har en lämplig latinsk form för ”hack”?)

Read Full Post »