Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘integritet’

Jag kom på att jag inte har lagt upp en intervju med mig som publicerades i Gotlands Allehanda i samband med Kristdemokraternas riksting. Den handlade i grunden om kultur- och integritetsfrågor med hänvisning till det väldigt kulturkonservativa rikstingstal som Göran Hägglund höll men i den färdiga artikeln så blev det tyngsta fokuset på upphovsrätten, piratpartiet och åldersfördelningen inom partiet. Några smakprov:

Partiet har under de senaste åren brottats med en del identitetsproblem där själva urholkningen av värden har utgjort en del av problemet. Är kulturen ett sätt att hitta tillbaka till kärnfrågorna?
– Det är en av de rätta vägarna, man måste fokusera mer på det som är utanför pengarna, det som är djupare mänskligt – glädjeämnen som inte kan köpas. Vi hoppas att samma typ av tänk om moral spiller av sig på rättsväsendet också. Vi vill se mer värdebaserad politik, och ett kd som inte är rädda för att andra inte håller med.

samt

Hur ska man hantera piratpartiets framgångar inför nästa riksdagsval?
– Det bästa sättet är att våga ta en öppen debatt i frågan, lyssna på vad de har att säga och kontra med andra områden som de inte har insikt i. Det är ganska lätt att ha en öppen dialog med piratpartiet om man tar de på allvar. Alla som kommer med sakliga argument ska tas på allvar.

Read Full Post »

Jag noterar att Anders Björck har valt att avgå efter tolv år som ordförande för Försvarets underrättelsenämnd, och detta i protest mot FRA-lagen och dess genomförande. Vi utanför de slutna rummen kan anta och försöka uppskatta hur systemen och kontrollerna fungerar, men Björck har som få andra insyn i exakt hur det fungerar i praktiken. När han anser det vara så illa att han inte kan sitta kvar så bör det tas på största allvar. Tyvärr regeringen, jag har inte jättestort förtroende för att ni kommer se till att riskerna med FRA-lagen minimeras, så jag tar detta på största allvar.

Kan vi hoppas att detta blir en liten fågel som kan viska i riksdagsledamöternas öron att det faktiskt ligger något i den oro som så många uttrycker? Jag tror att det behöver finnas vissa möjligheter för försvarets underrättelsetjänster att kunna ta del av internet- och telefonitrafik, men jag gillar inte tanken att defaultläget ska vara att staten får all vår kommunikation.

Det som kommit fram om att ingen alls, ej heller FRA själva, har en aning om vad regeringen babblar om när man talar om ”trafikstråt”, samt beskrivningarna av hur filtreringen kommer gå till gör att jag inte kan se någon principiell skillnad mellan den övervakning som nu har trädit i kraft och den som kommer komma när regeringens modifierade förslag kommer. Båda varianterna innebär faktiskt att staten får del av all kommunikation och sedan själv fritt väljer vad man vill använda sig av. Ta detta på allvar nu och gör om, gör rätt.

Read Full Post »

Inte helt oväntat så planeras det nu att man ska lösa den del av problemet med IPRED som innebar att företag fick större befogenheter än polisen genom att ge polisen extra stora befogenheter att få del av ”trafikdata”. Dvs information om vilken person, eller snarare vilken persons abbonemang, som kommunicerar med vilken annan och var personen befann sig.

Glöm nu inte bort att regeringen är i full färd med att genomföra tvång för alla operatörer att lagra en hel massa information om medborgarnas kommunikation, detta givetvis för att förhindra grov brottslighet, terrorism och annat hemskt. Redan nu öppnas dock dammluckorna, och denna lagrade information ska bli tillgänglig för staten vid misstanke om småbrott, i detta fall motiverat med att stoppa de som tar del av fel musikfiler.

Det är läskigt när man avskaffar ens illusionerna om brevhemlighet genom teledatalagring och sedan redan innan detta är genomfört ändrar lagarna så att det inte ska vara en massa sådana där jobbiga hinder för staten att nyttja sig av den data som lagrats för att övervaka medborgarna. Kom ihåg att även information om exakt var du, eller snarare din mobiltelefon, befinner sig hela tiden ska lagras, utifall staten visar sig vara intresserad av att hålla koll exakt vad du sysslat med.

Myndigheter som sysslar med underrättelseverksamhet, som t.ex. Säpo (vilka fler? MUST? FRA?) ska inte ens behöva gå igenom formaliteten med domstolsbeslut. Integriteten ska tillgodoses på ”annat sätt”. Vad sägs om att inte lagra information om allt jag säger och överallt var jag rör mig? Det skulle tillgodose min integritet.

Fildelning och terrorism, de två områden där alla medel är bra och inga principer verkar vara viktiga nog om förslagen bara motiveras med att de vill stoppa detta brott.

Read Full Post »

Så där ja, nu har det kommit som bara var en tidsfråga. Det första förslaget om att förbjuda anonymitet på internet har lyfts. Denna gång är det från socialdemokratiskt håll som man ogillar möjligheten att slippa statlig insyn i privatlivet och anser att IPRED-lagen kräver ett förbud mot anonymiserad kommunikation och öppna trådlösa nät.

Tyvärr så tror jag inte att detta blir det sista som vi hör i denna fråga. Med de lagar som genomförts hitintills, alternativt är på gång, så är det naturliga nästa steget att helt förbjuda alla möjligheter till anonym kommunikation. Jag orkar inte skriva en massa om det, för det borde vara uppenbart för varje sund människa varför det är vidrigt om staten går in med liknande förbud.

Argument om att det skulle stoppa grovt kriminella från att dölja sig är rätt fåniga. Den som verkligen är intresserad av det kommer inte ha något problem att hålla sig anonym oavsett lagar, och kriminella lär inte vara de som i första hand bryr som om vad lagen säger om det. Men möjligheten för vanligt folk att kunna kommunicera anonymt försvinner. Definitionsmässigt blir då alla som inte vill bli kontrollerad av det offentliga kriminell.

Ett samhälle där staten anser sig behöva och ha rätt att förbjuda medborgarna att kommunicera utan statlig insyn är inte ett samhälle jag vill se. Det finns en anledning att vi har brevhemlighet och meddelarskydd. Kan någon ge mig ett gott skäl till att dessa principer bör slopas?

Du har väl föresten inte missat att EU funderar på att införa rätten för staten att hacka människors datorer och installera spionprogram. Någon som ger staten tillgång till i princip all privat information om dig, bara det finns en misstanke om att du begått något brott. HAX & Engström skriver.

Read Full Post »

Sanna Rayman skriver bra om den helhet som många i riksdag och regering tyvärr verkar vilja glömma. Även om man tycker att ett förslag i sig är acceptabelt så kan det vara värt att se hur det samspelar med andra förslag och beslut. Från kristdemokratiska håll brukar vi vara bra på att uppmärksamma risken till ”sluttande plan”, dvs att ett beslut öppnar för andra beslut och effekter som man inte hade accepterat utifall man hade förelagts situationen från början.

Integritetsfrågan är ett sådant område. Jag har så vitt jag kan påminna mig aldrig skickat ett klassiskt brev via posten. Ja blanketter, avier och ett och annat vykort passerar den vägen någon gång ibland. Men skrivna brev, som någon form av personlig kommunikation, det har jag aldrig använt mig av. Jag tillhör en generation för vilken metoderna till kommunikation ser helt annorlunda ut, och där detta alternativ aldrig riktigt har existerat.

Skulle jag skicka ett sådant brev så är skyddet för det jag skriver där väldigt starkt. Om någon, stat, post eller annan öppnar brevet så kan denna straffas relativt hårt. Ingen har koll på att just jag skickade det där brevet till denna person, för det kan göras helt anonymt, och den rätten är en självklarhet (nästan, en spårning av alla brev är faktiskt på gång via EU). För den som är uppvuxen med brev så kan jag förstå att man ser det som något särskilt, med ett skyddsvärde, men för mig så kan jag inte begripa varför min kommunikation är mindre värd bara för att jag inte använder papper-i-kuvert-med-frimärke-på-tekniken för att genomföra den.

När det klassiska brevet ges starka skydd så ses samtidigt all annan kommunikation som nästan självklar att man behöver ha kontroll och granskning av. Staten ska veta exakt vem som kommunicerar med vem och i vilket medium (teledatalagring), ska ha möjlighet att plocka ut valfri kommunikation och granska den (FRA) och om vi har otur så ska jag behöva riskera att få all min privata information genomläst för att få lämna landet (ACTA). När en polis intervjuas om teledatalagringen så anser han att vi som nästa steg måste förbjuda anonym kommunikation, vilket tyvärr inte låter allt för otroligt att det skulle bli verklighet. Och filtrering av kommunikationen finns redan (”barnporrfiltret”).

Denna information ska givetvis bara användas för ”grov brottslighet” och ”terrorism”, samt redan från början kunna lämnas ut till skiv- och filmbolag för att de ska kunna stämma fildelare. När man redan har börjat vandra på det sluttande planet innan lagstiftningen ens finns klar än, vem tror då att denna information inte kommer användas för än fler syften framöver. Ett mer upplagt fall för det sluttande planet tror jag aldrig att jag har sett.

Kristdemokraterna måste börja inse att detta är en fråga som berör väldigt många, och att man måste ta den på allvar. Om man inte är beredd att slopa brevhemligheten så ska man heller inte skrota möjligheten att kommunicera privat på andra vägar. Bland ungdomar finns det mycket litet stöd för denna typ av integritetskränkande åtgärder vad gäller den privata kommunikationen, just för att det innebär statlig kontroll över väldigt stora delar av våra liv. Om partiet faktiskt vill ha möjlighet att överleva på sikt så kräver det nyrekrytering underifrån. Den blir inte direkt enklare av att man så tydligt struntar i en fråga av denna vikt.

Bara för att något är möjligt så är det inte av godo, en princip man borde beakta mer. Vi vet från Tyskland att resultatet redan är att människor blir mycket försiktigare med kommunikation som kan upplevas som känslig. Man låter i högre grad bli att t.ex. söka hjälp för alkohol- och annat missbruk samt att kontakta psykvården och antisjälvmordslinjer. Man vill helt enkelt inte riskera att uppfattas som svag om det skulle läcka ut att man behöver någon annans hjälp. Det är inte ett samhälle som jag vill se, och jag tror inte att andra kristdemokrater vill se det heller. Det är dags att fler inom vårt parti tar dessa frågor på det allvar som de faktiskt innebär.

Addendum: Läs också Anders Mildner i Sydsvenskan. Hans slutkläm: ”För vad säger vi till de länder som vi tidigare har kritiserat för deras brutala syn på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter? Att deras principer är okej, men att de möjligen bör se över sina straffskalor lite?”

Read Full Post »