Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘konstfack’

Det framkommer en hel del kring Konstfack för närvarande. Det började med Anna Odells psykteater, fortsatte med NUGs skadegörelse och nu fortsätter det ytterligare genom att Expressen har tagit del av en essä som studenten (NUG) i fråga skrev under sitt sista år på skolan, och som han fick godkänt för. Jag tycker att det talar för sig själv att citera några stycken ur den och sedan be läsaren att beakta att detta ska vara en akademisk text skriven av någon som har studerat på sin utbildning i över fyra år:

Jag vill känna det jag gör, ha det i balans både fysiskt och psykiskt, och det uppnås lättast för mig genom att måla en back-jump målning i 5 minuter på tuben

och

Har bara en mening för det: ”IT´S SO FRESH I CAN´T TAKE IT!

och

Jag går och målar-bombar-skriver-pissar-skapar-förstör.

och

Om det kostar samhället så jävla mycket, skit i att tvätta bort det, folk har väl ganska bra om man har tid att gnälla över att en yta färg har bytt yta, stackars bostadsrätt!

På det kan vi lägga det som klotband uppmärksammar när han läser Högskoleverkets Utvärdering av grund- och forskarutbildning inom fri konst (Rapport 2007:25 R) rörande Konstfack:

På magisternivån är det den professor man handletts av som examinerar tillsammans med en extern examinator. För kandidatexamen krävs ca 10 sidor text och för magisterexamen ca 20 sidor, vilket är exceptionellt mycket jämfört med de flesta andra konsthögskolor.

Jag är inte förtjust i att bara upprepa det andra har kommit fram till utan djupare analys, men man kan inte annat är chockas över vad man läser. Är det exceptionellt mycket med tio sidor text för en kandidatexamen och 20 sidor för en magisterexamen? Vad i hela friden håller de på med egentligen? Jag citerar klotbands sammanfattning:

Helt otroligt. På tio sidor skall man alltså få plats med: sammanfattning, beskrivning av studiens bakgrund, problemdiskussion, problemformulering och syfte, metodredovisning, teoretisk referensram, empiri och analys, resultat och slutsatser.

Jag har inga problem med om någon utbildar sig i ett konsthantverk och därför inte går in något djupare akademiskt. Men då kan man inte kalla det för akademisk utbildning och utfärda examen som potentiellt leder in i forskarutbildning. Sen är väl utbildning i konsthantverk bland det sista som erbjuds på t.ex. Konstfack. Just hantverksskicklighet står ju tyvärr inte så högt i kurs inom konsten av idag.

Read Full Post »

Lagom till att det börjar lugna sig lite kring Anna Odell-fallet så läser jag om ännu ett ”konstverk” från Konstfack. Artikeln i DN handlar om att kulturministern har blivit rasande över en film som ställts ut som videokonst på mässan Market. Filmen i fråga visar hur en Konstfackelev sprejar stora mängder graffiti i en tunnelbanevagn samt krossar en av vagnens rutor. ”Verket” var elevens examensprojekt från sin femåriga utbildning.

Andreas Brändström, galleristen som ställer ut verket, säger såhär:

Jag berättade för ministern att det var hans (NUG:s) examensarbete från Konstfack i våras. Graffiti är en konstform som finns. Om man försöker bortse från skadegörelse och lyfta blicken så kan det här i stället skapa debatt och dialog

samt

Graffiti är en konstform som finns i samhället vare sig vi vill eller inte. Om man tycker det är ett problem så får man ge sig på grundproblemet. Den här killen har varit med och måla graffiti sedan han var 11 år.

Vad i hela friden är det för ursäkt? Att någon begår lagbrott blir inte konst bara för att det förekommer i samhället. Och statliga institutioner (Konstfack) ska inte understödja och uppmuntra grov skadegörelse om så personen har sysslat med det sedan denne var två år.

Graffiti är en konstart, men det innebär på intet sätt att det är ett konstverk att förstöra en tunnelbanevagn. Och inte helt förvånande återkommer den ständiga frasen ”skapa debatt” som på beställning. Jag säger som jag sa om Anna Odell: att något skapar debatt gör det inte till konst.

Ingela Lind, konstkritiker på DN, kommenterar det hela såhär:

När graffitin visas upp har den gått så många varv att den har transformerats till något annat. Det är inte handlingen som ställs ut, utan det är ett verk med minne från en handling. Och graffitin är en etablerad konstform som funnits sedan 60-talet.

SLs pressjour svarar:

Du får räkna med att betala ett par hundra tusen kronor för att sanera en så totalt nedklottrad vagn. Om vi får tag på filmen kommer vi att polisanmäla.

Som om det inte var nog att skattebetalarna ska behöva punga ut en massa pengar för att sanera efter ”konstverket” så får vi alla leva med att vi bekostar denna och andra personers utbildning på en institution som vad det verkar inte har några hämningar eller någon moralisk kompass kvar. Var kan jag reklamera dessa skatteinbetalningar?

Jag tycker att det har varit svårt att få grepp om kulturministern, att veta vad hon vill och tycker. Hennes reaktion på detta höjde henne dock rejält i mina ögon, att hon inte bara tolererade dumheterna utan vågade säga att kejsaren var naken.

Read Full Post »

Vill passa på att tipsa om Charlie Weimers mycket bra inlägg på Newsmill angående Anna Odell och hennes ”konstprojekt” som jag skrivit om tidigare. Han avslutar med en tänkvard reflektion och jämförelse:

För vad som det stora egentliga problemet är Konstfacks kultursyn som leder till att konstnärlig talang och kreativitet inte får goda uttrycksformer utan istället kanaliseras i form av meningslösheter. Unga talangfulla personer får inte den nödvändiga guidningen för att utveckla sina talanger utan uppmuntras till samma introverta ansvarslöshet som sönerna till rika finansmän som slösar bort sin tid och sina tillgångar på att spruta champagne på Stureplan istället för att ta det ansvar deras bemedlade situation egentligen kräver av dem.

Read Full Post »

De flesta har väl hört om det uppmärksammadekonstprojektet” av sistaårseleven Anna Odell på konstfack? Hon som låtsades vara självmordsbenägen och blev inplockad av polisen, samt sedan förd till psykakuten där hon fortsatte sina charader? Själv finner hon det uppenbarligen upprörande att systemet är så känslokallt att de behandlar den som aktivt försöker framställa sig själv som allvarligt psykiskt sjuk som om detta var allvar.

Landstingsrådet Birgitta Rydberg (fp) anser att Odell borde få betala de kostnader som landstinget har fått för hela processen, något som moraliskt, men kanske inte juridiskt, låter helt rimligt. Konstfack tycker att det hela var en helt rimlig händelse.

Syftet med det hela sägs alltså vara någon form av konstprojekt. Man kan givetvis fråga sig om meningen var att det hela skulle bli en ”installation” i media, om hon räknar med att få tillgång till någon form av minnen från det hela som hon kan ställa ut eller på vilket sätt det ska kunna falla inom ramen för konst. För jag antar att hon inte tänker skriva en bok om sina upplevelser av psykvården inifrån? Dror Feiler anser att det nog kan vara ett helt rimligt projekt, men det kan jag inte säga att jag fäster så stor vikt vid.

Själv tycker jag att det är väldigt enkelt. Att låtsas vara allvarligt psykiskt sjuk och med flit missutnyttja en av de alltför få platserna inom akutpsyk är inte konst. Punkt. Jag bryr mig inte om vad Konstfack eller diverse ”konstnärer” tycker om det hela. Det blir fortfarande inte konst.

Att något skapar debatt gör det inte till konst. Att något är kontroversiellt gör det inte till konst. Och att något bryter mot allmänna moraliska normer gör det definitivt inte till konst. Få aspekter av den kulturradikala hegemonin är så irriterande som missutnyttjandet av begreppet konst för att beskriva lite vad som helst, bara det skapar uppmärksamhet.

David Eberhard, chef på S:t Görans psykakut, sammanfattar sin syn på saken bra:

Det är ju bara patetiskt. Måla en tavla i stället. Men hon är välkommen hit så ska jag själv spruta henne med Haldol så får vi se hur roligt hon tycker det är. Det blir en fin installation.

Läsvärt är även Hanne Kjöllers text om det hela.

Read Full Post »