Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘polisen’

Göran Hägglund skriver idag tillsammans med Inger Davidsson och Otto von Arnold (kristdemokrater i justitieutskottet) om att många medborgare har känt sig som en ropandes röst i öknen när de önskar att polisen ska bry sig om den vardagsbrottslighet som de har utsatts för. Även som politiker har man under lång tid fått känna sig som en vox clamantis in deserto om man har framfört den lite udda idén att polisen borde utreda brott och lagföra brottslingar, och särskilt när man har menat att ett särskilt fokus borde läggas på lokal polisnärvaro och utredandet av alla de små brott som i vardagen gör människor otrygga.

Jag kan inte nog uttrycka min glädje över att Hägglund väljer att lyfta upp och ta denna fråga på allvar. Ett samhälle kan inte i längden hålla samman om inte statens mest fundamentala uppgift utförs; att skydda medborgarna från brottslighet och våld.

Det verkar faktiskt vara så fantastiskt bra att skribenterna lyfter fram det mesta av det som jag ser som fundamentala för ett återupprättat rättsväsende i Sverige, och för att åter göra vårt land till en relativt trygg plats att vistas och bo. Ett utökat antal lokala poliser, och då patrullerande, synliga sådana. Att polisen tar även mindre brott på allvar och försöker ställa de ansvariga till rätta för sitt handlande. Kombinera detta med krav på ”snabba, verkningsfulla och om nödvändigt tuffa [reaktioner från samhället]”!

Det är dagar som denna jag är riktigt glad att vara kristdemokrat. Efter det förfall som våra rättsvårdande myndigheter har varit i under lång tid så är det på tiden att några politiker vågar ta bladet från munnen och erkänna det som vanligt folk är helt på det klara med: det är ett orättvist samhälle som inte gör sitt yttersta för att straffa den som kränker en annan människa, må det så handla om misshandel, våldtäkt eller något så ”enkelt” som stöld av en cykel.

Detta är en fråga som har den fantastiska kombinationen att vara moraliskt förpliktigad och samtidigt kunna ge ett större väljarstöd. Andra politiker, och kriminologer, må tjafsa hur mycket som helst om att det är elakt att straffa brottslingar. Vanligt folk vet bättre än så.

Read Full Post »

Har alldeles nyligen idag debatterat kriminal- och rättspolitik med Jytte Guteland, förbundsordförande i SSU på Jensens Gymnasium Öst. Sällan står två debattörer så långt ifrån varandra. SSUs åsikt byggde helt på att det är synd om den som begår brott eftersom man inte har något val/det är någon annans fel, medan jag fokuserade på att alla faktiskt i slutändan har möjlighet att välja om man ska begå brott eller inte, oavsett bakgrund, och då måste ta konsekvenserna av det valet. Det är brottsoffren det är synd om, inte brottslingarna.

Jag kan dock inte låta bli att fascineras över det dubbeltänk som måste vara nödvändigt för att kunna argumentera för en linje såsom hennes. Mot slutet av sitt anförande talade hon om en vän till henne som slutade med kriminalitet efter tid på den brottslig banan. Denna vän berättade hon glatt hade dock kommit på bättre tankar. Det verkligen sken i ansiktet på Jytte när hon berättade detta. Och hon berättade, utan att verka reflektera över det, hur han kommit bort ifrån det kriminella. Jo, han fick sig nämligen en tankeställare den gången han faktiskt åkte fast för misshandel. Polisen markerade, socialtjänsten markerade, skolan markerade, ja till och med hans föräldrar markerade mot hans beteende och han vände om. Men till och med detta såg Jytte som exempel på att det inte är viktigt att brottslingar faktiskt åker fast och får påföljder utan ett bevis för att brottslighet är ett ”samhällsfenomen”, något som jag märkte att även en del av eleverna som lyssnade reagerade på.

Gång på gång upprepar hon tesen att ingen har ett eget val kring sina handlingar utifall att dessa är kriminella. Antingen får man då acceptera att ingen har någon fri vilja alls utan bara är maskiner, eller så menar man att människor kan fatta egna val och då blir hela resonemanget absurt. För mig och KDU är det uppenbart vad som krävs. Inte ytterligare ”tyck synd” om den som begår brott, utan att man åker fast, får ett straff och därigenom en tydlig markering om att sådant beteende inte är acceptabelt.

Anledningen att brott begås var i Gutelands retorik att förövarna är fattiga och har det svårt. Visst finns det många som har det svårt, och nog blir det enklare att göra fel val när man är utsatt, men det är ändå ett eget val. Eller hur förklarar hon att Riccardo kunde bli mördad? Hans mördare var snorrika, men ändå begick de ett sådant fruktansvärt brott.

Jag blir kraftigt fascinerad över hur mycket ideologisk indoktrinering som måste krävas innan man kan övertyga sig själv om att man inte har någon fri vilja. Hur en normalt tänkande person kan internalisera en sådan tankegång till den grad att hon själv tror på den. George Orwell skrev om dubbeltänk, när man tvingar sig själv att tänka omöjliga och inkorrekta saker tills man är övertygad om dem. Utifall det är detta som krävs för att vara SSUare så är jag mycket tacksam över att istället vistas inom kristdemokratin.

Read Full Post »

Om någon fortfarande tvivlade på att AFA (anti-fascistisk aktion) är minst lika mycket fascister som någon gruppering de bekämpar så är väl söndagens händelser i Stockholm en bra väckarklocka. De tar på sig en våldsam attack mot nationaldemokraternas partisekreterare (se AFAs hemsida) som för honom slutade med en sjukhusvistelse. Polisen rubricerar det hela som mordförsök.

Jag har skrivit det tidigare och jag skriver det igen: jag bryr mig inte om vilken färg på skjortan den har som med våld försöker krossa demokratin och som anser sig få ta till vilka metoder den vill mot meningsmotståndare. Det må vara brunskjortorna inom Svenska Motståndsrörelsen (SMR) och Nationaldemokraterna (ND) eller svartskjortorna inom Antifascistisk Aktion (AFA) och Syndikalistiska Ungdomsförbundet (SUF). I sak ser jag ingen större skillnad mellan dem.

Däremot så ser jag idag svartskjortorna som ett klart större hot. Dels för att de idag är mer aktiva på våldsfronten och dels för att de är mycket mer förtjusta i att ge sig på allt och alla med det våldet. Anarkister, syndikalister och kommunister är idag bra mycket mer glada än sina nationalsocialistiska och fascistiska kompisar i att även ge sig på demokratiska politiker och lite vem som helst som de inte gillar. Detta samtidigt som det fortfarande finns ett skrämmande stort stöd för dem och deras terrorism bland alltför många etablerade vänsterpolitiker och journalister.

Där brunskjortorna är allmänt föraktade i alla politiska led så finns det en förståelse för att ungdomarna ”vill engagera sig” så länge som de är av rätt slag och misshandlar de där som tycker fel. Mest fånigt blir det dock när AFAiter och andra lösa element börjar gnälla över hur ”poliserna skyddar nazisterna”. Ja, polisens jobb är att skydda medborgarna, och i en demokrati så gäller det skyddet oavsett vilken politisk uppfattning man har. Har man misshandel och skadegörelse som fritidssysselsättning så får man nog räkna med att inte vara så populär hos polisen. Om man attackerar demonstrationer, eller än värre poliser med tillhyggen, gatstenar och annat så får man räkna med att polisen kommer göra vad de kan för att stoppa en. Räkna inte heller med någon sympati från min sida.

Det lilla man får glädja sig över är väl att de är väldigt effektiva på att själva tydliggöra vilka avskyvärda ideologier det är de stödjer.

Read Full Post »

piratposterDet är positivt att FNs säkerhetsråd nu, på USAs inrådan, har kunnat enas om att tillåta internationella styrkor att jaga de somaliska piraterna även när de befinner sig på landbacken. Med tanke på att de lever lyxliv när de kommer från sjön så är det uppenbart att incitamenten behöver ändras lite. När Somalia inte har någon stat som kan stoppa detta så måste resten av världen kunna ingripa.

Inte helt förvånande så tycker Anders Svensson att det är ett idiotiskt beslut. Han anser att man ska arbeta bort orsakerna till piratverksamheten. Dvs krig och fattigdom. Uppenbarligen så är det helt OK att låta mängder med oskyldiga drabbas under tiden man genomför en process som kan ta årtionden och som faktiskt till stor del i sig bygger på att sådant som piratverksamhet hålls kort. Jag upphör aldrig att förvånas över hur totalt vänstern kan ignorera de som drabbas av brott, för att istället bli upprörda på de som försöker stoppa dem.

Om det är så vettigt, så varför har de inte t.ex. reducerat den svenska poliskåren och sänkt straffen för våldsbrott. Eller, jo, det är ju precis det de gjort. Man undrar ju ibland om de har gjort det felslut som tas upp i boken Freakonomics: där det finns mycket poliser så begås det generellt sett mycket brott, alltså måste det vara poliserna som orsakar brotten. Den alternativa tolkningen är ju att det anställs fler poliser när man har problem med brottslighet…

Givetvis måste det satsas på att bli av med fattigdomen i Somalia, men då jag gissar att Hr Svensson inte kommer stödja åtgärder för att bygga upp en fungerande kapitalistisk marknadsekonomi där, vilket faktiskt är den enda vägen att bygga upp ett välstånd, så innebär hans lösning i praktiken helt enkelt att man accepterar piraterna och låter dem hållas. Det är de ideologiska socialisternas vanliga problem, de skapar inga lösningar utan skäller istället på de som faktiskt försöker rätta till problemen.

Read Full Post »

Svenskan frågar sig om det är rimligt att en privat organisation ska kunna kontrollera vilka delar av internet som vi har tillgång till och spärra andra. Frågan kommer upp för att Internet Watch Foundation i Storbritannien har sättit upp en Wikipediaartikel på sin spärrlista, vilket orsakar att många internetanvändare i Storbritannien inte kan se den sidan. Artikeln i fråga är den om Scorpions album Virgin Killer från 1976, och anledningen är att omslaget som reproduceras på sidan på ett rätt smaklöst vis visar upp naken minderårig flicka. Markant är dock att bilden inte är olaglig, utan endast uppfattas som stötande av organisationen i fråga. Bilden kan givetvis ses även på sidor som Amazon, vilket föranleder dem till att nu utreda om britter även ska spärras från att köpa skivan via nätet.

Lite i förbigående sådär så nämns att Sverige också har ett filter, men artikeln verkar mena att det inte är något problem då det är polisen som sköter det. Det är bara att det filtret är mycket mer allvarligt än det som britterna har på ett principiellt plan. Det svenska systemet används av internetleverantörerna på ”frivillig” basis, under hot om lagstiftning. Men i och med att det på pappret är frivilligt att delta så räknas det inte som myndighetsutövning och att en sida sätts upp på listan kan inte överklagas. Det går inte heller att ta del av vilka sidor som på detta sätt är spärrade.

Filtret kallas för barnporrfilter, då det är den officiella anledningen till att ha det. Det spärras dock en hel del som inte är barnporr med hjälp av filtret. Sidor spärras för att de ses som olämpliga, eller så spärrar man dem för att man vill bli av med dem. Så som man tillfälligt gjorde med The Pirate Bay, en sida som nämnas ska inte är olaglig i Sverige.

Jag tycker personligen att det är rätt läskigt att staten censurerar vad vi har tillgång till på internet, helt utan insyn från allmänheten om vad som spärras, och helt utan någon form av rättssäkerhet eller möjlighet till upprättelse. Det uppmärksammas rätt ofta att Kina sysslar med detta, men inte lika ofta att Sverige gör det samma. Visst kan det ses som mycket värre när Kina spärrar politiskt jobbig information, men även i Sverige filtreras sidor utifrån mer eller mindre godtyckliga regler. Det är helt klart en gradskillnad men inte en artsskillnad.

Read Full Post »

Att det fanns problem med polisens verksamhet, och att det föreligger en alltför stor fokusering på statistik och antal förare stoppade, var ju ingen nyhet. Med jämna mellanrum så är det någon som upprörs över att polisen bedöms mer efter hur mycket de krånglar till det för vanligt folk än efter hur väl de motverkar och beivrar brott. En forskarrapport klargör nu att detta inte bara är isolerade upplevelser eller något litet problem, utan ett systematiskt missutnyttjande av polisens resurser.

Enligt rapporten så beordras till och med poliser på vissa platser att försöka undvika att fånga rattfyllerister för att istället förbättra statistiken för antalet blås.

”Jag säger till mina poliser att det bara är blåsning för statistikens skull som gäller”, säger ett stationsbefäl som intervjuats enligt Ekot.

På bussen i morse så lyssnade jag på P1, där en polis och en motorjournalist debatterade frågan. Det jag hörde där gjorde mig rätt upprörd. Journalisten hävdade att det är en orimlig metod att bara mäta antalet blås, att det finns poliser som konsekvent fångar rattfyllerister men underförstått då får sämre statistik och att polisen måste börja mäta kvalitet och inte bara kvantitet. Representanten från polisen blev mest upprörd och försökte först hävda att det inte fanns något allmänt problem, och sedan ifrågasätta att det fanns något som var mer kvalitativt än antalet blås.

Vad jag kan bedöma så finns det ett verkligt problem, såväl vad gäller alkoholblås som andra ”enklare” handlingar som polisen kan göra: allt mäts statistiskt och kvantitativt. Samtidigt som vi har för få poliser för att kunna beivra faktiska brott och skapa större trygghet på stan så ska poliser spendera en massa tid med ingrepp som de vet troligen inte kommer göra något alls, bara för att statistiken ska se bättre ut.

Jag drar mig till minnes en bloggare som påpekade något intressant rörande polisens statistik om avslutade ärenden. Det hävdades att polisen faktiskt var effektiv och avklarade många anmälda ärenden varje år, något som bloggaren då påpekade inte var så relevant när man tog med nedlagda förundersökningar i statistiken. Då räknas varje cykelstöld med, trots att man inte i praktiken gör mer än att vända på papper i frågan. Även här syns problemet med nyckeltalen: de baseras på enkla, snabbt mätbara handlingar, som dock ger mycket lite av det mervärde som polisen ändå existerar för.

Det är dags med en ordentlig, externt ledd, genomgång av polisens verksamhet. Man behöver granska och korrigera styrsystemen, men även rapporteringsmetoder och annan byråkrati för att se till att fler poliser kan syssla med det vi har dem till: att förebygga och beivra brott.

Read Full Post »