Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘socialism’

Detta skriver jag med anledning av Johan Ingerös förklaring till varför han har skrivit om och intresserat sig så mycket för konservatism och kristdemokraterna det senaste året. Även om han har en lite annan utgångspunkt än jag själv och därför uttrycker sin analys i aningen mer instrumentella termer så har han rört vid något av det som jag känner är kärnan för min egen politiska självuppfattning, det sansade och tämligen icke-ideologiska perspektivet som motvikt till de radikala politiker som till varje pris ska förverkliga vad de har kommit fram till är det bästa för människorna.

Jag har aldrig gjort någon hemlighet av min ideologiska hemvist, jag anser mig höra till såväl kristdemokratin som konservatismen (utöver vilket jag även brukar tillfoga att jag är frihetlig), två idétraditioner som fungerar bra tillsammans, mycket för att de har vissa mycket fundamentala grunder gemensamma, men även för att båda i mångt och mycket stammar och växer inom samma tanketradition, låt vara att det finns konservativa tanketraditioner som inte är förenliga med kristdemokrati och kristdemokratiska politiker och politiska förslag i diverse länder som inte rimligen kan hävdas vara förenliga med konservatism.

Men viktigare för mig är att kristdemokratin säger mer om vad som är ett gott liv och vilket håll som samhället bör utvecklas åt, men i sin mer politiska form relativt lite om hur detta ska gå till. Konservatismen å sin sida har mycket klarare perspektiv över hur politiken bör arbeta och vilken typ av praktisk verksamhet som är moralisk att använda för att sträva mot den önskvärda riktningen (jfr social ingenjörskonst). En del blir väldig tyvärr väldigt provocerade av att man som jag stödjer båda dessa när partiet jag är aktiv i bara hävdar en av dem som sin grund.

Etiketterna är egentligen i allra högsta grad irrelevanta för mig. Jag bryr mig inte i grunden nämnvärt om vilka jag ska klassas under, men har givetvis som alla andra att förhålla mig till dem och i viss mån arbeta inom dem. Just detta är nog dock ett av mina mest markant konservativa drag. Jag läser med intresse och vilja att förstå böcker och texter skrivna av de mest olika människor just eftersom jag inte tror på perfekta ideologiska system eller åsiktspaket. Till skillnad mot många radikala nyliberaler och socialister så är jag inte egentligen intresserad av ”vinst” för ”min” ideologi eller att med alla medel få fram ett samhälle i enlighet med någon tänkt idyll som jag har. Jag ser hellre att jag får igenom lite reformer jag önskar så länge det sker med respekt för människorna som påverkas av dem än att jag får igenom många om det kräver att jag tvingar fram förändringarna med varje medel.

Jag är därmed också mycket mer intresserad av en god och balanserad samhällsutveckling där människors liv förbättras enligt det bästa jag kan utröna om hur detta kan ske utan att försöka tvinga fram ”en ny människa”, än vad jag är av att försöka främja acceptansen av ett epitet eller stödet för enskilda partier och rörelser. Kortfattat är mitt engagemang i ett parti (kristdemokraterna) något jag sysslar med för att främja en god utveckling, inte för partiets egen skull. Om jag vid någon tidpunkt skulle känna att mitt parti är viktigare för mig än anledningarna att jag var aktiv där så skulle jag avsluta mitt engagemang. Men då jag känner att kristdemokratin harmoniserar mycket väl med mina (må vara ickefinitiva) politiska mål och i sin grund innefattar en hälsosam ödmjukhet inför den egna förträffligheten så känner jag mig väl hemma där.

Mer intressant finner jag dock vara fundamentan för politiken och åsikterna. Jag bryr mig om de idéströmningar som leder fram till olika politiska indelningar, om moraliska fundament för politik, verklighets- och förnuftsbaserade ståndpunkter, att politiken och politiker ska grunda sin verksamhet från en välförankrad och internaliserad moralisk kompass som inte är teoretiserande utan sprungen ur livet och samvetet själv,  samt den mycket enkla grunden att människor och deras liv är grunden för all politik, inte det offentliga, inte ideologier och inte storstilade abstrakta ideal över nya samhällen som politiker vill skapa.

På grund av min stora skepsis till abstrakta ideologiska tankekonstruktioner och ideal om människan som är mer grundade i hur hon borde vara än hur hon är så är jag både väldigt frihetlig, jag tror att vi måste ge den enskilda människan, den enskilda familjen och de små gemenskaperna större utrymme att skapa sig ett gott liv efter eget huvud då dessa med största sannolikhet kommer lyckas bättre än om vi på ett gemensamt och abstrakt plan försöker skapa det åt dem. Men även naturligt väldigt avig till alla, oavsett hur lovvärda deras målsättningar må vara, som är så övertygade om att de kommit fram till korrekta sanningar om samhället och människan att de kan använda näst intill alla medel för att uppnå det.

Jag tror inte på att människor skapar något som ens kan liknas vid ett perfekt samhälle under en minarkistisk stat och avskyr nyliberalismen såväl för denna tanke som för dess abstrakta ideologiserande och, i realiteten, hänsynslöshet till de som hamnar i kläm mellan ”det fria samhällets” stolar. Men jag tror verkligen inte heller på att politiker och ideologer kan skapa nya bättre människor eller ett perfekt samhälle. Den som försöker med det kommer alltid bli tvungen att förtrycka den enskilde, tvinga den till liv och livsmönster som den inte önskar och därigenom motverka allt vad ett gott liv heter. Jag tror därmed på hög grad av frihet men att den totala friheten (särskilt om den innehåller även frihet från allt vad normer heter) är totalitär.

Missta dock inte allt detta för att jag skulle vara subjektivist, nihilist eller någon annan -ist som inte håller höga ideal för viktiga. Jag tror utan att skämmas på att det finns en objektiv moral och att rättvisa (även om det i hög grad är något mycket kopplat till egen upplevelse) är ett tydligt ideal att sträva mot och ha för ögonen som i någon mån kan fångas och beskrivas. Jag har även klara och tydliga tankar om hur man från ett politiskt eller filosofiskt perspektiv kan försöka definiera vad som är ett gott liv. Jag tror bara inte att detta goda liv har så mycket att göra med att några abstrakta principer är uppfyllda eller att livet eller samhället är strukturerat enligt ett exakt diagram för hur det ”borde” vara. Jag tror även att detta goda liv såväl skiljer sig markant från människa till människa som att det är förknippat med gemensamma drag och i diskursen kan beskrivas och sammanfattas genom diverse relativt generella principer.

Annonser

Read Full Post »

Detta är ett nästan textfritt inlägg. Istället bibringar jag er läsare helt enkelt några sevärda youtubeklipp med Margaret Thatcher.

Read Full Post »

Det har blivit ett litet break här i mitt bloggande som den återkommande läsaren har märkt, men jag ska försöka ta tag i det igen. Är för ögonblicket i Bryssel men måste ta och kort uppmärksamma en intressant sak från SvD.

Ledarbloggen redovisar en undersökning av väljarnas ståndpunkter och åsikter. Mycket intressant i den, men en detalj sticker ut mer än det andra. Om man kollar på siffrorna över vad människor själva ser sig som så kan man notera att fler kallar sig själva för konservativa än socialister. Behövs ytterligare kommentarer?

demoskopbildtva

Read Full Post »

Hamas säger nu nej till det föreslagna fredsavtalet. Förslaget innebar att alla gränsövergångar skulle öppnas och Israel dra sig tillbaka mot ett slut på raketbeskjutningen av Israel samt att Hamas slutar med vapensmugglingen över gränsen. Hamas går dock inte med på detta. De kräver att de ska ha rätten att fortsätta smuggla in vapen i Gaza.

Hamas anser sig vara beroende av att fortsatt tillgång till vapen för att försvara sig mot PLO och Fatah. De är oroliga att Gaza återigen ska falla under PA, de palestinska myndighterna, dvs återgå till ett demokratiskt styre. Kampen mot de mer sekulära palestinierna är alltså överordnat möjligheten att få fred i Gaza.

Hamas är oroliga över att ”fel” palestinier ska få kontroll över Gaza och ser hellre att stridigheterna fortsätter. Det är kanske inte så oväntat från dem, de tog ju makten i Gaza genom att genomföra en våldsam statskupp och besegra de palestinska myndigheterna. Fel palestinier i detta fallet är alltså att den folkvalda regeringen åter får kontroll över området.

Jag upphör aldrig att förvånas över att den svenska vänstern kan stödja denna organisation. Särskilt underligt blir det när man stödjer de våldsamma teokraterna (Hamas) i kampen mot ett socialistiskt parti (Fatah). I valet mellan ideologiska fränder och terrorister som är emot demokrati och vill införa teokrati så faller stöder återkommande på terroristerna. Därmed inte sagt att jag är så förtjust i Fatah, men de är klart mer sympatiska än Hamas om man måste välja.

Read Full Post »

eld_rosengardJag skrev i samband med årets Salemmarsch om de socialistiska snorungar som gillar att ta varje chans till slagsmål och skadegörelse. Som kanske hörs så ogillar jag dem starkt. Jag antar att ingen har missat det kaos som har regerat i Rosengård i några dagar nu, men vissa har säkert missat att dessa ungdomar är inblandade även där.

Man ska komma ihåg att det är en ändå relativt liten grupp extremister som ansvarar för det mesta av allt detta politiska våld, och som tar sig dit de tror att de få vara lite våldsamma, särskilt mot poliser. I SvDs rapport om hur landet nu ligger så finns det några kommentarer i linje med detta.

Enligt både polis och experter är det inte Rosengårdsbor som primärt står för våldsamheterna. I stället talas det om ”turnerande bråkstakar”, och huliganer som polisen känner igen från helt andra områden och sammanhang.

Polisens talesman säger som så:

– Det här är personer som normalt inte visar sig i Rosengård. Folk vi känner igen som vänsteraktivister i Malmöområdet. Och det här är inga demonstrationsyttringar. Man har utsett polisen till någon sorts fiende och utövar skadegörelse.

Jag blir otroligt frustrerad över att dessa grupper får hålla på med sina antidemokratiska våldstrippar. Det handlar om grupper som inte tolererar demokratin utan anser att just de får göra precis vad de vill i någon form av syfte att tvinga fram den politik de gillar.

Sy in dem, och sätt hårt mot hårt för dessa grupper. Vi måste få hårdare tag mot våldsbrott i allmänhet, men om det finns något som ett demokratiskt samhälle inte kan tolerera så är det enskilda som försöker använda våld och hot om våld för att kullkasta det demokratiska styrelseskicket.

Det som gör det hela än mer frustrerande är att det inom såväl medie som den etablerade vänstern finns gott om människor som stödjer dessa våldsverkare. Den som inte spontant inser varför det är fel att folk misshandlar andra eller slår sönder folks egendom även om den som gör det tycker ungefär som en själv, den har inte någon ordentlig demokratisk reflex och är i mitt tycke omöjlig att lyssna på seriöst i andra frågor.

Folk på den lite mer extrema vänsterkanten är väldigt förtjusta i att kasta ur sig diverse invektiv med betydelsen att vi borgerliga skulle vara icke-demokratiska för att vi inte håller med dem. Men jag ställer mig frågan: när hörde du senast talas om borgerligt engagerade ungdomar som genomförde kravaller och misshandlade folk? När hörde du senast om en kristdemokrat som slog sönder butiker och kastade gatsten på polisen? Och när hörde du senast en borgerlig företrädare som urskuldade sådant beteende?

Read Full Post »

piratposterDet är positivt att FNs säkerhetsråd nu, på USAs inrådan, har kunnat enas om att tillåta internationella styrkor att jaga de somaliska piraterna även när de befinner sig på landbacken. Med tanke på att de lever lyxliv när de kommer från sjön så är det uppenbart att incitamenten behöver ändras lite. När Somalia inte har någon stat som kan stoppa detta så måste resten av världen kunna ingripa.

Inte helt förvånande så tycker Anders Svensson att det är ett idiotiskt beslut. Han anser att man ska arbeta bort orsakerna till piratverksamheten. Dvs krig och fattigdom. Uppenbarligen så är det helt OK att låta mängder med oskyldiga drabbas under tiden man genomför en process som kan ta årtionden och som faktiskt till stor del i sig bygger på att sådant som piratverksamhet hålls kort. Jag upphör aldrig att förvånas över hur totalt vänstern kan ignorera de som drabbas av brott, för att istället bli upprörda på de som försöker stoppa dem.

Om det är så vettigt, så varför har de inte t.ex. reducerat den svenska poliskåren och sänkt straffen för våldsbrott. Eller, jo, det är ju precis det de gjort. Man undrar ju ibland om de har gjort det felslut som tas upp i boken Freakonomics: där det finns mycket poliser så begås det generellt sett mycket brott, alltså måste det vara poliserna som orsakar brotten. Den alternativa tolkningen är ju att det anställs fler poliser när man har problem med brottslighet…

Givetvis måste det satsas på att bli av med fattigdomen i Somalia, men då jag gissar att Hr Svensson inte kommer stödja åtgärder för att bygga upp en fungerande kapitalistisk marknadsekonomi där, vilket faktiskt är den enda vägen att bygga upp ett välstånd, så innebär hans lösning i praktiken helt enkelt att man accepterar piraterna och låter dem hållas. Det är de ideologiska socialisternas vanliga problem, de skapar inga lösningar utan skäller istället på de som faktiskt försöker rätta till problemen.

Read Full Post »

blodMan blir i samband med de årliga Salemmarscherna inte så lite irriterad. Det vore trevligt om man kunde slippa de galna nationalsocialiserna som vill synas med jämna mellanrum, även här i Linköping så håller de sina demonstrationer med jämna mellanrum. Det jag blir riktigt irriterad på är dock alla antidemokratiska vänstersnorungar som tycker det är kul att slåss med nazister och poliser, allt för att se till att nazisterna ska få lite lättare att få gehör för sin propaganda om att de är någon form av förtryckt sanningssägande elit.

I år har bara Salemmarschen kostat skattebetalarna 3,7 miljoner, 1,5 miljoner kronor i extrakostnader, och då har vi enligt vad jag har sett åtminstone sluppit en massa sjukhuskostnader detta år. Glöm inte heller att samma våldsverkare dyker upp och vill slåss varje gång nazisterna får demonstrationstillstånd. För något år sedan slog de sönder en massa i Linköping centrum, klottrade ner tåg och knivrånade en polis. Men det är väl helt OK, de är ju socialister, så de vill ju väl?

Det finns en anledning till att nassarna försöker vara lugna och se snälla ut vid varje demonstration, och det är att de tjänar credd från tänkbara sympatisörer varje gång de blir oprovocerat anfallna. Vänstertokarna bidrar alltså endast till att stärka sina motståndare. Personligen skiter jag fullständigt i vilken typ av socialister det är som vill slå ner andra och ta makten genom våldsam revolution, kommunister, nationalsocialister eller syndikalister gör det samma. Alla som tar till sådana medel som de gör borde spärras in, då de inte är annat än terrorister.

Ja, jag använder T-ordet. När socialister slår sönder butiker m.m., vandaliserar partiers kanslilokaler, försöker spränga valstugor, hotar politiker, hugger yxor i människors dörrar, försöker mörda hela McDonalds fulla med barnfamiljer, förstör 90-åriga damers bilar, misshandlar poliser, eller misshandlar demonstranter, ja då är det en form av terrorism som de sysslar med. De försöker riva ner demokratin med hjälp av våld och skräck, allt för att införa just sin egen favoritform av massmördande diktatur.

Det offentliga är allt för slappt mot dessa grupperingar. Alla som ger sig på och försöker misshandla demonstranter borde åtalas och varje gång någon förstör ett partikansli eller någon politikers hem borde man slå ner på dem hårt. Döm dem sedan till kännbara straff. Den som ger sig på en ej våldsam demonstrant eller polisman som försöker skydda dem borde få sitta inne ett kännbart tag, och då skiter jag i ifall det är socialdemokrater, moderater, kommunister eller nazister som går i tåget de attackerar. Demokratins spelregler gäller alla.

Read Full Post »